Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.

Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer. Bild: Jonas Borg

”Åtgärder mot stressen kan förbättra överlevnaden”

Allvarlig stress har kopplats till sämre prognos för många cancerformer, men aktuell forskning visar på möjligheter att sänka stressnivåerna, skriver Barbro Sjölander. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vården behöver bli bättre på att upptäcka och behandla stress och psykologiska besvär hos cancerdrabbade patienter. Professionen bör inse att många cancerpatienter drabbas av svåra stressrelaterade och psykologiska besvär, kanske redan så tidigt som vid diagnos, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten.

Som företrädare för en organisation för patienter drabbade av gynekologisk cancer får jag ofta ta del av våra medlemmars upplevelser av cancervården. Jag vet att många känner sig stressade av långa väntetider på olika typer av besked och undersökningar. De upplever svårigheter med att komma fram och få prata med sin läkare, de känner oro för reaktioner under behandlingen, med mera. En studie presenterad vid Asco 2017 visade att de som under behandlingstiden upplevde att de blev sedda och bra bemötta av sin behandlande enhet fick överlevnadsdata i nivå med de bästa nya cancermedicinerna.

Allvarlig stress har kopplats till sämre prognos för många olika cancerformer, såsom prostatacancer, bröstcancer och äggstockscancer. Dessutom finns det evidens för att personer som varit med om traumatiska händelser, och som lider av posttraumatisk stress eller depression, har större risk att drabbas av vissa sorters cancer. Stresshormoner påverkar cancertillväxten och försämrar behandlingseffektiviteten, dessutom kan kronisk stress öka spridningen av dottertumörer.

“Studier har visat att självmordsincidens bland cancerpatienter är nästan dubbelt så stor, jämfört med resten av befolkningen.”

Kronisk stress kan även öka risken för andra folksjukdomar som hjärtsjukdomar, sömnsvårigheter, matsmältningsbesvär och psykisk ohälsa, och många cancerpatienter drabbas också av dessa sjukdomar. Vi anser att mycket mer behöver göras för att minimera patientens stressnivå under och efter behandlingen. Vården behöver bli bättre på att sätta sig in i patienters situation.

2015 var cancer den näst största dödsorsaken i världen, medan självmord var den 17:e. Studier har visat att självmordsincidens bland cancerpatienter är nästan dubbelt så stor, jämfört med resten av befolkningen. Betydande riskfaktorer är depression, hopplöshet, smärta och dålig fysik, och bland cancerpatienter kan upp till 60 procent lida av depressiva tillstånd.

Vidare läsning

Ullman, (2017) Reducing risk of suicide in cancer patients. National Cancer Inst.
Calati med flera, (2018) Cancer and suicidal ideation and behaviours: protocol for a systematic review and meta-analysis. BMJ Open

Eftersom det är svårt att särskilja depressiva symptom hos cancerpatienter från biverkningar av cancerbehandling, är det ännu mer angeläget att vården tar fram strategier som kan fånga upp dessa patienter i tid.

Aktuell forskning visar på intressanta möjligheter för att reducera stressnivåer hos cancerpatienter. Lovande resultat har uppnåtts med blodtryckssänkande läkemedel, som beta-blockerare, som kan stoppa tumörtillväxt och dämpa den onödiga stressen, och därmed öka möjligheterna för överlevnad. Resultat har påvisats bland annat för bröst- och prostatacancer samt malignt melanom. Vi tycker att det är viktigt att det ges ökade resurser till forskning kring stress och cancer, samt satsas mer på förebyggande insatser för att reducera stressen inom cancervården.

Kommentarer