Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Fler än 8 000 patienter från Storbritannien ingick i studien.

Fler än 8 000 patienter från Storbritannien ingick i studien. Bild: Thinkstock

Dilemma med adrenalin vid hjärtstopp

Injektioner med adrenalin har en blygsam effekt på korttidsöverlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhusmiljö. Medicineringen kopplas också till svåra hjärnskador.

Annons:
Jacob Hollenberg är docent och hjärtläkare vid Södersjukhuset i Stockholm.

Resultaten kommer från den hittills största randomiserade studien på området som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Adrenalininjektioner har länge varit en central behandling vid hjärtstopp och återfinns i svenska och nationella riktlinjer för avancerad hjärt- och lungräddning.

Det är en viktig och imponerande studie, menar Jacob Hollenberg som är docent och hjärtläkare vid Södersjukhuset i Stockholm. Han tycker inte att svenska riktlinjer ska förändras till följd av fynden – fast de väcker etiska frågor.

– Frågan är om man bör använda ett läkemedel som visat sig öka överlevnaden men som kanske leder till fler neurologiska funktionsnedsättningar. Var denna gräns går är inte helt lätt, säger Jacob Hollenberg.

Fler än 8 000 patienter, hemmahörande i Storbritannien, ingick i studien. Utöver standardterapi lottades de till adrenalin eller placebo efter ett hjärtstopp som inträffade utanför sjukhusmiljö. Det primära effektmåttet var andelen patienter som hade överlevt efter 30 dagar.

Den siffran låg på 3,2 procent inom adrenalingruppen och på 2,4 procent i placebogruppen. Det betyder att 112 personer behöver behandlas med adrenalin för att ett dödsfall ska förhindras.

Fler inom gruppen som fått adrenalin hade återfått spontan blodcirkulation. Fast den fysiska återhämtningen var inte bättre bland dessa patienter, jämfört med placebogruppen.

Enligt resultaten hade också fler som fått adrenalin svåra neurologiska funktionsnedsättningar. Forskarna spekulerar kring dessa fynd och föreslår att hjärnan är mer känslig för syrebrist och har svårare att återhämta sig när blodflödet återställs till skillnad från exempelvis hjärtat.

Att behandlingen med adrenalin gavs sent, mer än 20 minuter efter personens kollaps, är en svaghet med fynden, anser Jacob Hollenberg. Forskarna vet inte heller vilken behandling som patienterna fick när de var inlagda på sjukhuset. Det är en annan svaghet med resultaten, påpekar två amerikanska läkare som skrivit en ledarkommentar till studien.

Även om adrenalininjektioner är en central del av vårdinsatsen vid hjärtstopp betonar Jacob Hollenberg fördelarna med annan basal akutbehandling.

– Det finns en klart högre vinst med tidig defibrillering och HLR av bra kvalitet utan uppehåll än läkemedelsbehandling, säger han. 

Studien pågick mellan 2014 och 2017. Deltagarna var i snitt 70 år.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler