Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Eva Andersén Karlsson, docent, över­läkare, ordförande Stockholms läns läke­medels­kommitté 2010–2015 och Lars L Gustafsson, professor, fd överläkare, ordförande Läksak, Läkemedels­sakkunniga inom SLL, 2000–2009.

Eva Andersén Karlsson, docent, över­läkare, ordförande Stockholms läns läke­medels­kommitté 2010–2015 och Lars L Gustafsson, professor, fd överläkare, ordförande Läksak, Läkemedels­sakkunniga inom SLL, 2000–2009.

”Varför avskaffa en framgångsrik verksamhet?”

Ella Bohlin (KD) brister i kunskap om läkemedelskommittéernas mångfacetterade arbete, skriver två debattörer i en replik till Bohlin som vill avskaffa kommittéerna.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Ella Bohlin (KD), barn- och ­äldrelandstingsråd i Stockholms läns landsting, förordar att ­Sveriges 21 läkemedelskommittéer av­skaffas. Bohlin brister i ­kunskap om läkemedelskommittéernas mångfacetterade arbete med riktlinjer, fortbildning, uppföljning och information. Maria Palmetun Ekbäck, ordförande i Nätverk för Sveriges läkemedelskomittéer (LOK) bemötte Bohlins debattartikel i Dagens Medicin den 29 augusti. Vi vill korrigera ytter­ligare felaktigheter.

Bohlin anser att nya läke­medel introduceras långsamt och att det är läkemedelskommittéernas fel. Högst vart tionde nytt läkemedel innebär bättre behandling än etablerade alternativ. Ännu färre är revolutionerande medicinska genombrott.

Nya läkemedel bör introduceras stegvis för att få erfarenhet om effekt och säkerhet. Vi initierade en modell för successiv introduktion av nya blodförtunnande läkemedel i Stockholms läns landsting år 2008. Våra kolleger följde råden och därmed undvek patienter allvarliga komplikationer av det första blodförtunnande läkemedlet. Läkemedelskommittén lov­ordades för detta. Modellen är nu nationell. Extremt dyra läkemedel intro­duceras ibland långsamt på grund av exceptionellt höga priser. Tunga medicinska tidskrifter som Lancet och BMJ är kritiska till denna oetiska prissättning.

Bohlin är felinformerad när hon påstår att kommittéerna ”var och en arbetar på sin kammare”. Läkemedelskommittéerna är dokumenterade förebilder för samarbete, fortbildning och kollegial uppföljning av behandlingsresultat. Deras riktlinjer är ett värn mot ­sär­intressen i den dagliga sjukvården (Sjöqvist F, Läkartidningen 2001). Det är hög tid att kommittéernas jävspolicy också omfattar tjänstemän och politiker.

“Läkemedelskommittén i Stockholm är en uppskattad opartisk informationskälla om läkemedel”

Läkemedelskommittéer etablerades i Stockholm under 1960-talet. Lagen om läkemedelskommittéer infördes 1996 efter att statliga utredningar påvisat behov av samlad kunskap och fortbildning om läkemedel. Den bidrog till den ordnade förskrivning av läkemedel som vi har i dag. Läke­medelskommittén i Stockholm är en uppskattad opartisk informationskälla om läkemedel genom hundratals aktiva kliniker, experter och satsningar på fortbildning, lanseringsmöten och lokala presentationer i hela länet. Rekommendationerna av val av läkemedel följs i hög grad eftersom kolleger och experter är kända och åtnjuter förtroende inom hälso- och sjukvården (Eriksen m.fl., Eur J Clin Pharmacol 2018).

Framgångarna i Stockholm med kollegialt samarbete med Kloka listan, fortbildning och kvalitetsarbete, den så kallade Stockholmsmodellen för klok läkemedels­användning, är uppmärksammad internationellt.

Studiebesöken har avlöst varandra. På WHO:s initiativ ordnades en kurs med studiebesök i Stockholm 2012, där vårt arbetssätt ­presenterades för 29 deltagare från 19 länder. Vetenskapliga artiklar om Stockholms-­modellen citeras flitigt.

Varför vill Ella Bohlin avskaffa denna framgångsrika verksamhet? Kloka listan och läkemedelsarbetet i Stockholm ger också årliga besparingar på cirka 800 till 1000 miljoner kronor genom god följsamhet till kostnadseffektiva läkemedel. Sam­arbetet med landets läkemedelskommittéer via LOK har funnits i 20 år och ökar i betydelse.

Att förstå hur läkare och sjuksköterskor tänker och hur kunskap och nya metoder införs i hälso- och sjukvården är centralt. Att förskrivare kan förlita sig på ett kollegialt nätverk av obunden expertis som värderar nyheter i sjukvårdens vardag garanterar att patienter får bästa behandling. 

Relaterat material
”Läkemedelskommittéerna bör avskaffas”
”De lokala kommittéerna förankrar och följer upp”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler