Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Vi vårdar alla”

Vi går inte med på att göra skillnad på vårdsökande baserat på annat än deras behov, skriver vårdarbetare i ett upprop mot främlingsfientlighet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Under upptakten till valet så har en av de mest centrala frågorna, hälso- och sjukvården, fått allt mer utrymme. Vi drygt 4 200 vårdarbetare som skrivit under denna debattartikel anar en växande klyfta mellan hälso- och sjukvårdens grundprinciper, och främlingsfientliga influensers agendor för hur sjukvårdens resurser ska fördelas. Vi går helt enkelt inte med på att göra skillnad på vårdsökande baserat på annat än deras behov. Hälso- och sjukvården rör sig som institution inom en politiskt styrd budget med delvis nationella och regionala riktlinjer. Men vi som arbetar inom den lutar oss i första hand mot de vårdetiska grundprinciperna, som säger att vården skall prioritera den som är sjukast först och alltid värna alla människors rätt till vård.

De mest aktuella opinionsundersökningarna antyder att Sverigedemokraterna (SD) kan få stort inflytande över vårdpolitiken på riksdags-, landstings- och kommunal nivå. Deras kommande maktposition väcker många frågor och farhågor kring hur de med sin kärnfråga, “invandringsmotståndet”, kommer att förvalta sjukvården. Vi undrar hur de ska komma att hantera sjukvårdens etiska kärna¬ – att tillhandahålla en god och jämlik vård till alla. Sverige har ratificerat både FN:s konvention om mänskliga rättigheter och barnkonvention, vilka bland annat trycker på alla människors rätt till god hälsa och sjukvård (artikel 25 resp. 24). Att, som SD, avse definiera en sorts andra klassens invånare i Sverige går stick i stäv med definitionen “alla”.

I Hälso- och sjukvårdslagen 3 kap. 1 § under avdelning 2 står följande:

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

“Sjukvården måste ha en tydlig kompass för vårduppdraget, som står emot övergående politiska vindar”

Vi som arbetar inom sjukvårdens ramar kan se en tydlig motsättning mellan denna paragraf och SD:s politiska agenda. En förutsättning för god hälsa är kvinnans rätt till sin egen kropp. Denna rätt är ingen självklarhet i stora delar av världen och här har generationer av starka kvinnor kämpat för att etablera den. På SD:s agenda finns inskränkningar i aborträtten. De vill tidigarelägga gränsen för fri abort till 12 veckor, vilket går emot rådande medicinskt konsensus och Statens medicinsk-etiska råd (SMER). Utöver det vill SD ge barnmorskor möjlighet att vägra utföra abort, med hänvisning till egen trosuppfattning. Detta skulle kunna innebära att en kvinnas aborträtt blir beroende av var denna bor och söker vård. Därutöver vill SD styra formen för hur en familj ska få se ut, genom att begränsa möjligheten för ensamstående och icke-heterosexuella pars tillgång till insemination. Personer som finns i vårt land och saknar svenskt medborgarskap är en särskilt utsatt grupp med begränsad tillgång till vård. Riksdagens övriga partier har enats kring att papperslösa ska ha rätt till ”vård som inte kan anstå” - här utmärker sig SD genom att vilja göra papperslösa betalningsskyldiga för all sjukvård de får. Genom att begränsa icke-medborgares tillgång till hälsofrämjande sjukvård, så blir också omkostnaderna för all sjukvård större. Om till exempel en person med diabetes inte får insulin blir hen fort så dålig att kostsam inneliggande sjukhusvård krävs.

Vi bekymras av hur vi tydligt ser att främlingsfientlighet och intolerans fått fotfäste i den politiska debatten. Vi menar att detta driver fram en avhumanisering av vissa samhällsgrupper, som riskerar att få förödande konsekvenser för vilka som får ingå i ”vi”. Över huvud taget ser vi en fara i hur en glidning av värderingar leder till att man börjar tumma på etiska grundfundament. Vi vill att alla som söker sig till hälso- och sjukvården i Sverige för råd, stöd och behandling ska känna sig trygga i att vi som utför vården gör så med stöd av kunskap, etik och omsorg. För att tjäna befolkningen, så krävs att vi inom vården är rädda om vår yrkesmoral och professionalism. Hälso- och sjukvården måste ha en tydlig kompass för vårduppdraget, som står emot övergående politiska vindar. Oavsett valutgång står vi som sjukvårdspersonal trygga i vår yrkesetik och vår uppgift; vård åt alla som behöver vår hjälp.

Hildur Thorarinsdottir, specialistläkare, kirurgkliniken, Skånes universitetssjukhus.

Rebecka Wahlgren, läkarstudent, Linköpings universitet, ordförande för The international federation of medical students associations, IFMSA, Linköping.

Anja Westman, ST-läkare, akutkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Susanna Sjöström, ST-läkare, Närhälsan Mölnlycke vårdcentral.

Rikke Almqvist, ST-läkare, Barn och ungdomskliniken, Skånes universitetssjukhus.

Relaterat material
Vårdupprop mot högerextremism

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler