Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mikael Hoffmann, läkare, tidigare ansvarig för digital patientjournal i Östergötland och Håkan Nordgren, läkare, tidigare ansvarig för flera digitala patientjournalprojekt.

Mikael Hoffmann, läkare, tidigare ansvarig för digital patientjournal i Östergötland och Håkan Nordgren, läkare, tidigare ansvarig för flera digitala patientjournalprojekt. Bild: Stefan Jerrevång/Bildbyrån (Hoffmann)

”Vi har inte råd att misslyckas”

De flesta landsting och regioner i Sverige upphandlar nu nya it-system för vården. Vi har inte råd att misslyckas med införandet av dessa system, skriver två läkare.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vi behöver it-system i vården som är i takt med de krav som patienterna, samhället och modern vård ställer. Samtidigt måste de vara flexibla för att kunna anpassas till förändrade krav. Kraven på vården och våra it-system ser annorlunda ut i dag än för 30 år sedan när våra nuvarande system skapades, i samverkan med svensk vård då Sverige var världsledande inom it i vården.

I vården pågår nu den ”andra vågens digitalisering.” De flesta landsting och regioner i Sverige upphandlar nu nya it-system för vården. Dessa kommer att användas i uppdaterade versioner i flera decennier framöver. Politiker och andra hoppas att dessa nya system ska lösa vårdens problem med tillgänglighet, effektivitet och säkerhet. En sak är säker, vi har inte råd att misslyckas med införandet av dessa nya system. Utdragna projekt, skenande kostnader och uteblivna effekter är helt enkelt inte något vi kan riskera.

Digitaliseringen är det kanske viktigaste sättet att bidra till ­lösningar som både kan minska kostnader och bidra till en jämlikare och mer patient­säker vård.

De projekt som pågår i Sverige, inklusive den nyss avslutade upphandlingen i Region Skåne, är en av de största förändringarna inom it någonsin i Sverige. Totalt motsvarar den ungefär vad de fem ledande internationella leverantörerna av it-system för vården tillsammans levererade globalt utanför USA år 2016. Dessa projekt kommer att ta i anspråk stora delar av det offentliga reformutrymmet.

Delar av den digitala transformationen har redan skett inom sjukvården i USA, vilket ibland framhålls som ett gott exempel. Förutsättningarna var dock annorlunda och resultaten i dag är inte entydiga i ett sjukvårdssystem som är mycket olikt det svenska.

“De projekt som pågår i Sverige är en av de största förändringarna inom it någonsin i Sverige”

Andra nordiska länder ligger före Sverige, då man på några håll redan upphandlat nästa generations informationssystem för vården. Dessa stora ambitiösa projekt har inte varit utan problem. Införandet av nytt informationssystem i vården i Köpenhamn har lett till diskussion om bristande styrning, överoptimistiska förhoppningar om besparingar, kraftigt ökande kostnader, tilltagande köer och frustrerad personal. Det är komplicerat att upphandla, införa samt att få verklig nytta av dessa system i form av nya arbetssätt.

För att minska riskerna för att upprepa misstag behöver vi lära av tidigare erfarenheter, inte minst från de projekt inom offentlig sektor som inte resulterat i de mål som sattes upp, som försenades och spräckte budgeten. För att Sverige ska återta en världsledande position och nå e-hälsovisionens mål 2025 krävs:

• Styrning och ledning av dessa komplexa projekt behöver såväl realistisk budget, som tillräcklig kompetens, mandat och engagemang. Sveriges regioner och landsting satsar i dag totalt 8 miljarder kronor per år. Omfattningen av nu planerade projekt är tiotals miljarder kronor framgent.

• Vården måste säkra långsiktig förmåga att ställa krav på leverantörerna, så att vi får de anpassningar och lösningar som behövs för att driva den svenska vården på det sätt som beslutats politiskt. Det gäller även om utvecklingen av systemen i fortsättningen helt eller till delar hamnar utanför Sverige. Sveriges möjlighet att påverka vårdinformationsystemens utformning får inte äventyras.

• Tillit till professionernas kompetens behövs. Det är ett krav att de på ett tidigt stadium engageras i den förändring som ska ge ökad sjukvårdsnytta. Det är förändrade arbetssätt med hjälp av it som skapar värdet för patienterna och inte tekniken i sig.

Till syvende och sist handlar denna transformation om att ge patienter och anhöriga en god vård och möjlighet att påverka sin egen hälsa på ett jämlikt sätt. 

Kommentarer