Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ny studie visar på större risk för fel vid åldersbedömningar

De medicinska åldersbedömningarna är behäftade med en betydligt större felmarginal än vad Rättsmedicinalverket tidigare har hävdat. I alla fall enligt en nypublicerad studie.

Annons:
Petter Mostad.

Petter Mostad, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola, och Fredrik Tamsen, rättsläkare och tidigare anställd vid Rättsmedicinalverket, har i en nypublicerad studie gått igenom de ungefär 9600 åldersbedömningar som Rättsmedicinalverket genomfört på pojkar och män under 2017.

Enligt Petter Mostad har han och Fredrik Tamsen anpassat en statistisk modell utifrån den kunskap som finns och utifrån det landat i att ungefär 85 procent av de undersökta var vuxna.

– Det finns en osäkerhet i hur verklig ålder förhåller sig till olika åldersindikatorer, som mognad av knä eller tänder. Det finns också en osäkerhet kring exakt vilken åldersfördelning som de som undersöktes 2017 haft. Det vi har gjort är att vi använt statistik för att ta reda på vilka kombinationer av dessa två olika variabler som kan förklara Rättsmedicinalverkets resultat. Alla våra siffror har stora osäkerhetsintervaller, säger Petter Mostad till Dagens Medicin.

Just osäkerhet i de medicinska åldersbedömningarna har länge varit fokus i debatten. Rättsmedicinalverket hävdar att risken för att ett barn felaktigt bedöms som vuxen är 10 procent eller lägre med den metod som myndigheten använder. Enligt Petter Mostad och Fredrik Tamsens studie är den risken betydligt högre.

– Bland de barnen som bedömdes 2017 så blev ungefär en tredjedel bedömda som vuxna. Risken för att en godtycklig person mellan 17 och 18 år skulle bli felaktigt bedömd är ungefär 40 procent, säger Petter Mostad.

Att Rättsmedicinalverkets risk skiljer sig mycket från vad studien föreslår förklarar Petter Mostad med att metoden inte testats på personer med känd ålder, något som normalt sett görs.

– Det finns inget vetenskapligt publicerat kring hur Rättsmedicinalverket har kommit fram till den här siffan om mindre än 10 procent.

Samtidigt säger du att era siffror har stora osäkerhetsintervaller, vilken risk är minst osäker här?

– Vi har använt en matematisk modell som är granskad och publicerad i en vetenskaplig tidskrift för att komma fram till våra siffror. Jag tycker att vi har underbyggt våra siffror bättre än vad Rättsmedicinalverket har gjort.

Enligt författarna är deras siffra om 40 procent inte helt säker, men det är 95 procents sannolikhet att den korrekta siffran ligger mellan 12 och 70 procent.

– Och det inkluderar alltså inte Rättsmedicinalverkets siffra 10 procent, säger Petter Mostad.

Carl Johan Wingren, metodansvarig för medicinska åldersbedömningar vid Rättsmedicinalverket, säger till Svenska Dagbladet att myndigheten inte vill kommentera slutsatserna i den nya studien innan den analyserats. Det uppges ta två till tre veckor.

Kommentarer