Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lagen om etableringsinsatser måste kompletteras så att fler nyanlända flyktingfamiljer kan få det stöd de behöver, anser debattören.

Lagen om etableringsinsatser måste kompletteras så att fler nyanlända flyktingfamiljer kan få det stöd de behöver, anser debattören. Bild: Thinkstock

”Låt primärvården ge flyktingfamiljer rätt stöd”

För att primärvården ska kunna arbeta förebyggande med nyanlända som inte är patienter måste lagen om etableringsinsatser kompletteras, skriver psykologen Solvig Ekblad.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Solvig Ekblad, leg psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, SLSO, Stockholm och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, Karolinska institutet.
Bild: Stefan Zimmerman

Den 30 augusti i år fattade regeringen beslut om en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Strategin är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt.

Det finns erfarenheter av föräldrautbildningar till nyanlända föräldrar, men lagen måste ändras så att fler nyanlända flyktingfamiljer kan få det stöd de behöver, med ett kunskapsbaserat och interkulturellt anpassat arbetssätt. Dessa hälsofrämjande insatser har enligt flera studier visat goda resultat (1). Sådana insatser borde finnas på fler platser, men lagen förhindrar detta. För att primärvården ska kunna arbeta förebyggande med nyanlända som inte är patienter måste lagen om etableringsinsatser kompletteras.

Delaktighet och inflytande visar sig vara starkt sammankopplade med hälsa. Mina erfaren­heter sedan tio år tillbaka av att koordinera hälsokurser i grupp till nyanlända flyktingar visar att båda föräldrarna är viktiga, men många projekt ger medel till enbart målgruppen nyanlända kvinnor. Det är därför viktigt med ökad hälsokunskap genom delaktighet och inflytande på form och innehåll i hälsofrämjande insatser. Det är ingen snabb process. Samtalsledarna bjuds in från vård, sociala myndigheter och polis. För närvarande ger vi dessa insatser avseende mänskliga rättigheter, barn och familj, svensk sjukvård, kvinnans kropp, kost, motion och friskvård samt psykisk hälsa. Kvalitetssäkringar visar att nyanlända mödrar med flyktingbakgrund uppskattar att i dialog med samtalsledarna få relevant kunskap och konkreta verktyg.

Karolinska institutet har pågående samarbetsprojekt om cirkelträffar med den ideella kvinnohälsoorganisation 1.6 miljonerklubben, som grundades 1998 och arbetar för kvinnors hälsa. Organisationen har verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten. Projektet visar att de nyanlända mödrarna får kunskaper och verktyg kring bland annat mänskliga rättigheter, som de ansåg främjar deras och deras barns psykiska hälsa liksom relationen till barnen. De fick stöd för att kunna säga nej till sina barn, men önskade få mer detaljer om vad barnen lär sig i skolan och av kamrater, så att barnen inte kan utnyttja sina föräldrars brist på kunskap. Detta kan annars leda till att mödrarna känner att de tappar föräldrarollen och oroas över anmälan till socialtjänsten.

Postmigrationsstressen i mottagandestrukturen kan minskas och förebyggas, men inte de trauman nyanlända har med sig i bagaget. Många föräldrar har flytt för att rädda sitt och barnens liv och framtid. Men flyktingföräldrars traumatiska erfarenheter påverkar inte bara deras psykiska hälsa, språkinlärning och etablering negativt, utan det finns en risk att de på grund av detta förlorar sin anknytnings- och omsorgsförmåga till sina barn.

“En studie visar att psykisk ohälsa hos krigsbarn går i arv”

Riskfaktorer för flyktingbarn inkluderar fysisk och psykisk ohälsa hos föräldrar, separation från föräldrar, arbetslöshet hos fadern, och våld i familjen. En studie visar att psykisk ohälsa hos krigsbarn går i arv. Döttrar till finska krigsbarn löper klart högre risk att drabbas av psykisk ohälsa (2). En rapport från Linköpings universitet (3) visar att vid jämförelse mellan barn som kom som ensamkommande och de barn som kom med familj under hösten 2015, behövs strategier i mottagningsstrukturen för att motverka att nyanlända barn i familjer faller mellan stolarna. Därför är det viktigt att förebygga psykisk ohälsa hos båda föräldrarna, inte bara till mödrarna.

Dessa hälsofrämjande insatser i form av cirkelträffar kan ses som ett komplement till de 60 timmars samhällsorientering som alla flyktingar med uppehållstillstånd ska få under etableringsinsatserna. För att cirkelträffar ska kunna genomföras på fler platser behöver lagen kompletteras så att primärvård bjuds in och kan jobba med förebyggande arbete till målgruppen nyanlända som inte är identifierade som patienter, och samarbeta med – inte motverkas av – övriga aktörer i etableringen. 

Källor

1. Eriksson-Sjöö T, Cederberg M, Östman M, Ekblad, SQuality of life and health promotion intervention – a follow up study among Newly-arrived Arabic Speaking Refugees in Malmö, Sweden. International Journal of Migration, Health and Social Care 2012:8(3):112-126.
Ekblad S, Hjerpe A, Lunding H. Tailor-made group training by clinical staff to empower equity in health towards newly arriving Arabic- and Somali speaking women in Sweden. Public Health Panorama: topic of migration and health in the European Region, Journal for the WHO Regional Office for Europe 2016:2(4):466-476 

2. Santavirta T, Santavirta N, Gilman SE. Association of the World war II Finnish Evacuation of children with psychiatric hospitalization in the next generation. JAMA Psychiatry 2018:75(1):21-27.

3. Zetterqvist Nelson K, Hagström M. Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen. Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt. FORTE 2016.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler