Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Jens Krey

E-hälsomyndigheten avslutar hälsokontot

NY VERSION Efter år av svarta rubriker, juridiska processer och sammanlagt 140 miljoner skattekronor läggs det personliga hälsokontot nu till handlingarna.

Annons:

Hälsa för mig

  • Det personliga hälsokontot, kallat Hälsa för mig, är en elektronisk tjänst som E-hälsomyndigheten ska tillhandahålla enligt ett uppdrag från  regeringen Reinfeldt.
  • Tanken med kontot är att alla medborgare ska kunna lagra uppgifter om sin hälsa både säkert och kostnadsfritt. Lagringen ska ske både genom egen dokumentation, journaler och genom olika appar. Det är medborgaren/patienten som själv äger innehållet i kontot, som enligt E-hälsomyndigheten blir ett komplement till andra tjänster som finns inom vården.

”Då den juridiska processen nu tagit lång tid och de juridiska förutsättningarna inte finns på plats, kommer Hälsa för mig i den form det upphandlades 2012–2013 inte att öppna.”

Den texten lade E-hälsomyndigheten upp på sin hemsida under måndagskvällen. Bakgrunden är att Dagens Nyheter granskat det personliga hälsokontot och bland annat avslöjat att satsningen totalt kostat 140 miljoner kronor, varav 23,4 miljoner kronor bara i år.

Dagens Medicin har följt det personliga hälsokontot i en rad artiklar över åren och skrev senast i juni om E-hälsomyndighetens beslut att inte fortsätta att driva en juridisk process mot Datainspektionen.

Bakgrunden är att Datainspektionen 2017 slog ned på det personliga hälsokontot strax före det var tänkt att öppna för allmänheten. Myndigheten ansåg att E-hälsomyndigheten i samband med kontot skulle komma att hantera personuppgifter på ett sätt som strider mot både personuppgiftslagen och offentlighets- och sekretesslagen.

E-hälsomyndigheten överklagade Datainspektionens beslut till förvaltningsrätten som dock gjorde samma bedömning som Datainspektionen. Och i juni meddelade alltså E-hälsomyndigheten att den inte tänkte fortsätta driva processen. I går förtydligade myndigheten att tjänsten inte kommer att öppna.

Carl Jarnling, enhetschef på E-hälsomyndigheten, svarar på Dagens Medicins frågor en mejlintervju.

Varför kom E-hälsomyndigheten fram till att inte öppna det personliga hälsokontot nu?

”Anledningen är att tillräckligt tydliga juridiska förutsättningarna saknas – domen i förvaltningsrätten kom sent i våras – och avtalet med leverantören har gått ut.”

Datainspektionens beslut kom i början av 2017 och då valde E-hälsomyndigheten att överklaga, vad är det som har fått myndigheten att ändra uppfattning? (Att GDPR skulle träda i kraft den 25 maj 2018 kan knappast ha varit okänt).

”När förvaltningsrättens dom kom avstod vi från att överklaga eftersom vi bedömde att ett överklagande inte skulle ge någon klarhet i hur kontot skulle kunna utformas. Förvaltningsrätten prövade inte primärt om tjänsten Hälsa för mig är utformad enligt gällande rätt utan fokuserade på om DI haft rätt att utfärda föreläggandena vid den tidpunkten och med den kunskap de hade.

GDPR stärker individens tillgång till och rätt att förfoga över sin hälsoinformation och ligger i linje med tankarna bakom ett hälsokonto. Däremot har artikel 29-gruppen som tolkar lagen (där alla medlemsstaters dataskyddsmyndigheter deltar) under året tydliggjort att myndigheters möjligheter att tillämpa samtycke som rättslig grund för personuppgiftshantering numera är ytterst begränsade.

Vi utreder nu hur vi kan jobba vidare med frågan eftersom uppdraget finns i myndighetens instruktion. Dessutom är behovet av att stärka individens delaktighet i sin hälsa samt rätten och möjligheten att förfoga över sina hälsodata är lika aktuellt idag.”

Hur ser E-hälsomyndigheten på att 140 miljoner kronor investerats i en tjänst som aldrig kommit skattebetalarna till godo?

”Det är naturligtvis olyckligt och vi beklagar att vi inte har kunnat öppna det personliga hälsokontot. Framför allt är det tråkigt för Sveriges invånare som fortfarande inte kan få ut och samla sin hälsodata långsiktigt eller dela den på ett säkert sätt. Den stora summan är framför allt en konsekvens av upphandlingens och avtalets konstruktion. Med facit i hand borde tjänsten upphandlats och genomförts på ett annat sätt från början, i mindre skala och med några få konkreta användningsfall.”

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler