Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Magnus Forssblad, ortoped, docent. Grundade Artrokliniken 1992 och var dess vd fram 2015 och Tycho Tullberg, ortoped, med dr. Grundade Stockholm Spine Center 2000 och var dess vd fram 2016.

Magnus Forssblad, ortoped, docent. Grundade Artrokliniken 1992 och var dess vd fram 2015 och Tycho Tullberg, ortoped, med dr. Grundade Stockholm Spine Center 2000 och var dess vd fram 2016.

”Vårdvalsstyrelser ger professionen mer makt”

Inför ”vårdvalsstyrelser” i Stockholm, med representanter från vården. Det föreslår ortopederna bakom debattboken Erfarenheter från privat vård under två decennier.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Inför valet fördes en ytlig sjukvårdsdebatt som huvudsakligen handlade om vård­köerna, övriga kvalitetsfrågor lyste i stort med sin frånvaro. När nu dammet börjar lägga sig efter valet kan man utskilja att i många landsting har inget block fått majoritet. Förhoppningsvis kan det medföra att ideologiska låsningar, som är så negativa för vården, kan brytas.

För att minska vårdköerna, som säkert är en av huvudanledningarna till att vissa partier backade i landstingen, behövs alla goda krafter. Privata alternativ, med offentlig finansiering, menar vi är då en viktig komponent.

För att det ska bli ett önskvärt komplement till offentlig vård behöver socialdemokraterna släppa sitt reflexmässiga motstånd mot vårdval och alliansen sluta att genomföra vårdval utan att förstå de ekonomiska drivkrafterna och utan kvalitetskrav.

För att vårdval ska tillföra något positivt, bör ­följande krav vara uppfyllda:

• Öppna för både privata och offentliga vårdgivare.
• Alla medicinska resultat måste följas upp.
• Medel tillförs för utbildning och klinisk forskning.
• Ekonomiska styrmedel mot högre kvalitet.
• Professionen måste få större inflytande på utformningen av vårdvalen.

Vi har i vår debattbok Erfarenheter från privat vård under två decennier. Vilka lärdomar kan dras? mer utförligt gått igenom önskvärda förändringar för att få ut ett givande samarbete mellan privat och offentlig vård. Vi önskar att fler politiker och tjänstemän tar del av våra erfarenheter.

“Öppna för både privata och offentliga vårdgivare.”

Det har förts en debatt om behovet av centralisering efter utredningen om den högspecialiserade vården, Träning ger färdighet − Koncentrera vården för patientens bästa, som kom 2015. Debatten har tyvärr koncentrerat sig på kvaliteten av en del­studie om överlevnad efter operation. Men kvalitet är så mycket mer än dödstal. Det är närmast ­pinsamt hur ointresserade tjänstemän och politiker är av olika kvalitetsparametrar som man kan få fram ur ­kvalitetsregistren. De medicinska resultaten före­faller, konstigt nog, ointressanta när man fördelar de ekonomiska resurserna.

Vår erfarenhet är att det mest kostnads­effektiva, med hänsyn till kvalitet, är små specialiserade enheter. Där kan man kombinera hög produktion av några diagnoser, vilket alla inser ger bättre resultat, med en liten kliniks fördelar med snabba besluts­vägar och god arbetsmiljö. Man kan kalla det antingen för centralisering eller decentralisering, vad man nu föredrar.

Det orubbliga är att man hela tiden mäter de medicinska resultaten, så att man kan ändra regelverket, om det inte blir som man tänkt sig. Det görs bäst genom kvalitetsregistren men andra diagnoser kan också följas upp med enkla sms eller mail, som oftast skulle räcka för att få en uppfattning om nyttan med ingreppet.

Här måste landstingen vara mycket tuffare på att ställa krav!

Slutligen måste professionen bli mycket mer ansvarsfull med hur de ekonomiska medlen används. Vi kan inte bara kräva mer resurser utan måste också peka på behandlingar och rutiner som inte är kostnadseffektiva i relation till utfall.

Vi föreslår att man i Stockholm inför ”vårdvals­styrelser” och ”vårdvalsdirektörer” med egen stab, som med givna budgetramar ska styra de enskilda vårdvalen. Vårdvalsstyrelserna ska bestå av representanter för tjänstemännen, akutsjukhusen, de privata vårdgivarna och Karolinska institutet. Styrelserna ska vidare ansvara för att det blir en rättvis sjukvård med hög kvalitet och utan köer, samt skapa utrymme för utbildning och forskning. ”Makten” över vårdvalsinnehållet skulle på detta sätt förskjutas mer från politiken och tjänstemännen till professionen. 

Kommentarer