Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Björn Eliasson på EASD i Berlin.

Björn Eliasson på EASD i Berlin. Bild: Petra Hedbom

Ytterligare positiva data för GLP1-analog

Denna gång är det lixisenatid som visar sig ha en viss positiv effekt på njurfunktionen. Men en svensk expert tror inte på någon ökad användning av preparatet.

Annons:

 – De här resultaten är viktigare för hela läkemedelsklassen GLP1-analoger än just för lixisenatid. Det finns andra preparat som det förefaller vara mer krut i, säger Björn Eliasson, adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Resultaten, som samtidigt publiceras i Lancet Diabetes & Endocrinology, kommer från en så kallad post-hocanalys av den tidigare publicerad studien Elixa.

Studien var ursprungligen designad för att undersöka kardiovaskulära effekter av den korttidsverkande GLP1-analogen lixisenatid. Utfallet av den randomiserade, placebokontrollerade studien var att läkemedlet inte hade någon skyddande effekt vad gäller hjärt-kärlsjukdom.

Nu har ett nytt forskarteam gått vidare med en subgruppsanalys för att titta närmare på läkemedlets långtidseffekter på njuren hos patienter med diabetes typ 2 och tidigare kranskärlssjukdom. Deltagarna i studien fick lixisenatid eller placebo som tillägg till standardbehandling.

För att göra detta kontrollerade man bland annat UACR-värdet, en kvot mellan albumin och kreatinin i urinen. Värdet används ofta i klinisk praxis och är ett indirekt mått på njurfunktion. Efter två års behandling hade andelen patienter med något förhöjda värden minskat med drygt 21 procent jämfört med placebo. Hos de som hade kraftigt förhöjda värden, så kallas makroalbuminuri, var siffran 39 procent.

När forskarna jämförde eGFR, ett annat värde på njurfunktion, fanns en tendens till positiva skillnader men de var inte statistiskt signifikanta.

– Jag tycker att detta är glatt överraskande resultat från en välgjord studie. Men eftersom vi har andra GLP1-analoger på marknaden som visat sig vara säkra för patienter med njursjukdom och som dessutom har en hjärt-kärlskyddande effekt, tror jag inte att det är så många som väljer att behandla med lixisenasid på grund av dessa nya resultat, säger Björn Eliasson.

Han nämner bland annat Victoza (liraglutid) och Trulicity, (dulaglutide). Tidigare under EASD-kongressen presenterades också data om att albiglutid ger kardiovaskulärt skydd.

– Man kan fråga sig om en av anledningarna till att lixisenatid inte visade på någon skyddande hjärt-kärleffekt beror på att de patienter som inkluderades var för hjärtsjuka för att det skulle ge effekt, säger Björn Eliasson. 

Läs mer i abstract:                   
Marcel Muskiet med flera. Lixisenatide and renal outcomes in patients with type 2 diabetes and acute coronary syndrome: an exploratory analysis of the ELIXA randomised, placebo-controlled trial. Lancet Diabetes & Endocrinology, publicerad online 3 oktober 2018. DOI: 10.1016/S2213-8587(18)30268-7

 

 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler