Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Maria Belikova, underläkare och vice ordförande i Kandidat-och underläkarföreningen, SLS.

Maria Belikova, underläkare och vice ordförande i Kandidat-och underläkarföreningen, SLS. Bild: Thinkstock, t h

”Fokusera på systemfelen i stället”

Det är föga hjälpsamt att ge råd till en redan pressad grupp yngre kollegor att bita ihop, skriver underläkaren Maria Belikova i en replik i debatten om AT i storstan.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Lars Breimer ger i sin debattartikel (nr 34/18) råd till nyexaminerade läkare att söka allmäntjänstgöring, AT, utanför storstäderna för att ”det kan knappast vara en rättighet att göra AT i Stockholm”. Med hjälp av dåligt underbyggda påståenden fokuserar han på sina kollegor i stället för på systemfelen.

Lars Breimer skriver att det utbildas fler läkare än Sverige behöver. I sin rapport från 2017 gör Socialstyrelsen den motsatta bedömningen – efterfrågan överstiger tillgången, framför allt på specialister. Utöver den brist som råder nu kommer efterfrågan att öka i framtiden. I nuläget råder det dock balans på marknaden för nyexaminerade läkare, delvis tack vare läkare utbildade utanför Sverige.

“Tycker han verkligen att resten av landet ska försörja Stockholm och Uppsala med legitimerade läkare?”

Enligt Sveriges yngre läkares förenings, Sylf, rapporter tillkom år 2017 cirka 1 500 nyexaminerade läkare från Sverige och utlandet, samtidigt som det endast fanns 1 359 AT-platser. 2008 var ­väntetiden i genomsnitt sju månader, 2017 blev den tio månader. Mellan 2015 och 2017 skedde en liten ökning i väntetid, detta trots att antalet platser ökade med 5 procent. Det är inte bara Stockholm som drar upp statistiken – kö­tiderna har ökat i alla landsting sedan 2008. År 2017 hade endast 22 procent av orterna en väntetid på sex månader eller mindre, alla dessa i mindre städer.

Det förefaller därför absolut vara fördelaktigt att söka sig till glesbygden. Men den kortaste väntetiden, som 2017 var i Landstinget Dalarna, är fortfarande över fem månader. Eftersom alla svenska läkarutbildningar ligger i storstäder, följer de som flyttar för AT på mindre orter redan Lars Beimers råd. De platserna står inte tomma. Dessutom är varken Alingsås eller Hässleholm stora städer, men har väntetider på 16 respektive 13 månader, enligt Sylfs data.

Vidare skriver Lars Breimer att AT är som vilket jobb som helst, att man inte är garanterad arbete efter examen. Det stämmer inte. AT är en utbildningstjänst, vilket tydligt framgår av Socialstyrelsens föreskrifter: ”AT skall bestå av utbildning samt läkar­arbete under professionellt ansvar för att ge klinisk träning och introduktion i arbetslivet”. I dagsläget förekommer alltså i snitt tio månaders väntetid där nyexaminerade läkare arbetar utan den introduktion som svenska staten avsett.

Lars Breimer skriver även att det är bättre för karriären och lönen att flytta för AT i ”ödemarken” och sedan återvända för ST. Det är onekligen en tankevurpa från överläkarens sida. Tycker han verkligen att resten av landet ska försörja Stockholm och Uppsala med legitimerade läkare? Det är nämligen dessa två landsting som har det lägsta antalet AT-platser per 10 000 invånare, kring 40 procent lägre än medelvärdet för hela landet, enligt Sylfs data.

Det inte är fel att ge individer råd om att göra AT i glesbygden eftersom det på vissa orter är den snabbaste vägen till legitimation. Det är dock fel att påstå att vi tycker att det är en rättighet att göra AT i storstan.

Jag upplever att Lars Breimer låtit tonen styras av föreställningar om sina ”bortskämda” yngre kollegor eftersom lite av det som står i artikeln är faktamässigt underbyggt. Det är föga hjälpsamt att ge råd till en redan pressad grupp yngre kollegor att bita ihop och acceptera situationen, samt komma med förmaningar om att ”verkligheten är tuff” i stället för att se det uppenbara systemfelet. Jag hade hellre sett att Lars Breimer använde sin ­erfarenhet och sitt inflytande för att förbättra sina kollegors situation och patientsäkerheten. 

Relaterat material
”Det är ingen rättighet att göra AT i storstan”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler