Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Chantal Mathieu, John Buse, Melania Davies och William Cefalu från EASD och ADA är några ur den expertgrupp som står bakom de nya riktlinjerna. Bilden togs på torsdagens pressträff.

Chantal Mathieu, John Buse, Melania Davies och William Cefalu från EASD och ADA är några ur den expertgrupp som står bakom de nya riktlinjerna. Bilden togs på torsdagens pressträff. Bild: Maria Gustavsson.

Fetmakirurgi tar plats i nya riktlinjer

Nu kommer EASD och ADA med uppdaterade riktlinjer om hur hyperglykemi ska handläggas vid typ 2-diabetes. Att fetmakirurgi rekommenderas som behandling är en nyhet.

Annons:
Katarina Eeg-Olofsson.
Bild: Maria Gustavsson.

– Jag tycker att det är ett trevligt och hjälpsamt dokument. Man har tagit in patientperspektivet på ett tydligare sätt än tidigare. Läkaren ska vara säker på att patienten är med i varje steg av behandlingen, säger Katarina Eeg-Olofsson som är läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och sitter med i nationella arbetsgruppen för diabetes.

I förra versionen av riktlinjerna som kom 2015 fick expertgruppen kritik för att man inte lagt tillräckligt stort fokus på personcentrerad vård. Men nu ser alltså bilden annorlunda ut.

Bakom konsensusdokumentet står experter från det europeiska diabetessällskapet EASD och dess amerikanska motsvarighet, ADA. För första gången är det lika många kvinnor och män som har arbetat med dokumentet.

Den nya versionen har ett större fokus på livsstilsintervention och med tonvikt på viktnedgång.

– Dessa riktlinjer går helt i linje med Läkemedelsverkets rekommendation som kom i fjol. Vi måste hela tiden komma tillbaka till livsstilsförändringar så de inte glöms bort, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Konsensusdokumentet ger också tydligare vägledning för medicinering med nya glukossänkande läkemedel bland diabetespatienter med hjärtsvikt och kronisk njursjukdom.

Några punkter är:

  • De som tillhandahåller vård ska prioritera personcentrerad vård.
  • Alla patienter med diabetes som har övervikt eller fetma ska uppmärksammas om fördelarna med viktminskning. De ska även uppmuntras till att delta i livsstilsprogram.
  • Alla patienter ska få råd och hjälp för att äta hälsosamt.
  • Fetmakirurgi är ett rekommenderat behandlingsalternativ för vuxna patienter med typ 2-diabetes och ett BMI på 40 eller mer. Kirurgin ses också som ett alternativ vid ett BMI mellan 35 och 39.9 om personen inte uppnått varaktig viktminskning med andra behandlingsmetoder. Lägre BMI-gränser gäller för patienter med asiatiskt ursprung.
  • GLP 1-agonister rekommenderas generellt som den första injektionsbehandlingen. Detta gäller inte vid misstanke om typ 1-diabetes.
  • För patienter med klinisk kardiovaskulär sjukdom rekommenderas en SGLT2-hämmare eller en GLP 1-analog som har bevisad kardiovaskulär nytta.
  • För patienter med kronisk njursjukdom eller hjärtsvikt och aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom bör man överväga en SGLT2-hämmare som visat klinisk nytta vid dessa sjukdomar.

En av nyheterna är som sagt att fetmakirurgi tar plats i riktlinjerna. Det är positivt, anser Katarina Eeg-Olofsson. 

– Jag tycker att expertgruppen tänker helt rätt. Bariatrisk kirurgi ska vara en del av vår behandlingsarsenal. De är även tydliga med indikationer och kontraindikationer och det är bra för kirurgin passar inte alla, säger hon. 

En annan nyhet är att GLP 1-analoger rekommenderas som första injektionsbehandling före insulin.

– I studier har man sett att långverkande GLP 1-analoger är lika bra eller bättre än insulin. Den nya läkemedelsklassen ger också större viktminskningar, säger John Buse som är en av experterna bakom dokumentet och läkare vid UNC School of Medicine i USA.

Uppdateringen har inte varit något enkelt jobb, berättar experterna. De påpekar att det är komplext att behandla patientgruppen med tanke på alla glukossänkande behandlingar som har tillkommit de senaste åren. Dessa nya läkemedel väcker också en hel del frågor, betonar John Buse.

– Både SGLT2-hämmare och GLP 1-analoger har visats skydda mot njursjukdom och kardiovaskulära händelser. Fast det gäller för diabetespatienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om läkemedlen även fungerar i primärpreventivt syfte? Det vet vi inte i dagsläget, säger han.

Dokumentet publiceras i EASD:s tidskrift Diabetologia och ADA:s tidskrift Diabetes Care.

Artikeln är uppdaterad med ännu ett citat av Katarina Eeg-Olofsson.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler