Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Margareta Hellgren och Kristin Ottarsdottir, specialistläkare i allmänmedicin.

Margareta Hellgren och Kristin Ottarsdottir, specialistläkare i allmänmedicin. Bild: Maria Gustavsson

Glukostest och runda barn lämnar avtryck

Fynd som talar för att viktuppgång i barndomen kan ge diabetes som vuxen samt en studie om glukostoleranstest och kardiovaskulär risk lyfter två svenska experter som höjdpunkter. 

Annons:

Årets kongress har bjudit på många intressanta presentationer ur ett allmänläkarperspektiv. Det menar Margareta Hellgren, specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan Södra Ryd vårdcentral i Skövde och Kristin Ottarsdottir, specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan Ekmanska vårdcentral i Göteborg.

De lyfter bland annat fram en brittisk studie om övervikt och fetma hos barn. Resultaten antyder att barn som går upp mycket i vikt efter tio års ålder har en benägenhet att behålla övervikten och utveckla diabetes typ-2 som vuxna. Dagens Medicin har rapporterat om studien.
 
– Det här är något nytt. Att viktuppgång i barndomen kan få ett sådant genomslag har man inte vetat om tidigare, säger Margareta Hellgren.

– Ämnet är verkligen aktuellt med tanke på att barnfetma har ökat så pass mycket. Inte minst i Sverige, säger Kristin Ottarsdottir.

En annan intressant presentation berör uppdelningen av diabetes i fem olika former. Fynden, som delvis svenska forskare står bakom, publicerades i tidskriften Lancet Diabetes & Endocrinology tidigare i våras.

Nu ville brittiska forskare ta reda på om vanliga kliniska variabler – såsom BMI, ålder och insulinresistens – kan förutsäga komplikationer och sjukdomsprogression lika bra som de fem subgrupperna. Och så var fallet, enligt deras studie.

– De brittiska forskarna ansåg att uppdelningen i fler diabetesformer var rätt så onödig, säger Margareta Hellgren.

Men varken hon eller Kristin Ottarsdottir håller med forskarna om detta.
– En tydligare indelning kan vägleda oss läkare bättre. Som riktlinjerna ser ut nu ska alla med diabetes få metformin initialt – oberoende av om patienten är 30 år eller 80 år. Fast med fem diabetesgrupper kan behandlingen individanpassas på ett annat sätt, säger Kristin Ottarsdottir.

En studie om glukostoleranstest, OGTT, har också gjort avtryck. Här undersökte bland andra ungerska forskare om ett sådant test fungerar som ett prediktivt mått för kardiovaskulär sjukdom och död.
 
– Så var fallet om personen både hade ett OGTT i diabetesområdet plus ett HbA1c som talar för diabetes. Men enbart ett glukostoleranstest räckte inte för att förutse framtida risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Margaret Hellgren och fortsätter:

– Det var nytt för mig. Med stöd av dessa fynd borde inte läkare ta några OGTT alls, menade forskaren som presenterade resultaten. Men jag håller inte med. Vi måste göra glukosbelastningstest för att veta vilka personer som riskerar att utveckla diabetes. Det är nämligen här vi kan göra stor skillnad med förebyggande åtgärder.

Kristin Ottarsdottir presenterade även egen forskning som har fått uppmärksamhet under kongressen. Tillsammans med kollegor i Göteborg har hon tittat närmare på ett särskilt bärarprotein för könshormoner, som kallas SHBG. Enligt deras fynd kan man förutsäga risken att utveckla insulinresistens genom att undersöka proteinets koncentration i blodet. Fler än 2 000 personer från Skaraborg ingick i observationsstudien.
 
– Vi såg att låga värden av bärarproteinet kopplades till en högre risk att utveckla insulinresistens tio år senare. Detta gällde både för kvinnor före och efter menopaus samt för män, säger hon.

I tidigare studier har man sett ett samband mellan SHBG och typ 2-diabetes.
– Vad som utgör själva länken är däremot inte känt. Förhoppningsvis kan våra fynd utgöra en viktig pusselbit, säger hon.

Kommentarer