Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mona Landin-Olsson.

Mona Landin-Olsson. Bild: Petra Hedbom

Hjärna och finsk folkhälsa några av favoriterna

Inspirerande resultat om prevention och forskning om insulinresistens i hjärnan satte spår hos en svensk expert under årets EASD-kongress.

Annons:

Veckan bjöd på oväntat många intressanta resultat och ett varierat program tycker Mona Landin-Olsson, professor och endokrinolog vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

En programpunkt med fokus på hjärnan fångade hennes intresse lite extra. Bland annat en studie om hur hormonet sekretin påverkar både aptit och förbränning.

– Det var också intressanta resultat från musstudier där man tittat på hur hjärnan styr insulinproduktionen och en diskussion om att hjärnan kan bli insulinresistens, säger hon. Vi behöver förstå mer kring mekanismerna bakom olika former av diabetes och då är det alltid spännande med sådan forskning, säger hon.

Bland de mer patientnära avsnitten lyfter hon en studie om en ny modell av en insulinpump, även kallad ”artificial pancreas” som Dagens Medicin rapporterat om. Även en poster från amerikanska forskare där unga skidåkare med diabetes typ-1 använt en automatisk insulinpump under hög fysisk aktivitet på skidläger tycker hon var spännande.

Hon har själv forskat på kontinuerlig glukosmätning och säger att tekniken haft stor betydelse för att komplikationerna vid diabetes minskar.

– Nu pratar man om normoglykemi för patienterna, att de stora delar av tiden kan ligga inom normalvärden. De har HbA1c-värden som inte var möjliga innan vi kunde mäta blodsockret så väl som vi kan i dag.

Stort intryck gjorde presentationen av professor Jaakko Tuomilehto från Helsingfors universitet som berättade om deras omfattande arbete med prevention.

– De har åstadkommit fantastiska förändringar i folkhälsan genom livsstilsprogram med bland annat kost och motion. Det kommer att bli allt viktigare att arbeta preventivt för att bromsa inflödet av patienter som utvecklar diabetes typ-2. Då är det inte bara hälso- och sjukvården som behöver involveras utan stora delar av samhället, säger Mona Landin-Olsson.

På läkemedelsfronten nämner hon data från Harmonystudien som visar på god kardiovaskulär effekt av ännu en GLP1-analog som Dagens Medicin rapporterat om.

– Det kom också överraskande positiva resultat avseende glukossänkning och viktnedgång visades av en ny beredning där GLP1-analog kombinerats med en GIP-analog, säger hon.

Att data från det svenska Nationella diabetesregistret, NDR, bidragit med många studier tycker hon är roligt. Hon nämner bland annat en studie om för- och nackdelar med gastric bypass för patienter med diabetes typ-2. Fördelarna var mindre kardiovaskulär sjuklighet medan nackdelarna var kirurgiska mag-tarmkomplikationer och mera psykiska besvär.

I en annan registerstudie fann forskarna en koppling mellan att få diabetes typ-1 innan 10-års ålder och en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom och tidig död.

– Men danska forskare presenterade data från sina register och de såg ingen sådan ökning. Det blev intressanta diskussioner om anledningen och kanske har det att göra med att det är ganska små tal så varje dödsfall slår kraftigt i statistiken, säger hon.

Kommentarer