Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Till vänster visas med hjälp av brösttomosyntes, så kallad 3D-screening, en ca 1 cm stor tumör som inte är säkert synlig på mammografibilden till höger, trots att bröstet inte innehåller särskilt mycket tät vävnad.

Till vänster visas med hjälp av brösttomosyntes, så kallad 3D-screening, en ca 1 cm stor tumör som inte är säkert synlig på mammografibilden till höger, trots att bröstet inte innehåller särskilt mycket tät vävnad. Bild: Skånes universitetssjukhus i Malmö

3D-screening hittade fler bröstcancertumörer

Screening med brösttomosyntes var mer effektiv än vanlig mammografi för att hitta cancertumörer i en svensk studie publicerad i Lancet Oncology. Men om detta leder till en minskad risk för död i bröstcancer går inte att säga.

Annons:
Sophia Zackrisson, Skånes universitetssjukhus.
Bild: Kim Lindkvist

Det är en forskargrupp vid Skånes universitetssjukhus som låtit drygt 15 000 kvinnor i Malmö screenas med bådekonventionell mammografi och så kallad brösttomosyntes, en metod som möjliggör tredimentionella bilder.

Resultaten visade att de hittade 34 procent fler cancertumörer med tomosyntes än med mammografi.
– Det finns ett behov av att förbättra screeningen för många kvinnor, till exempel de med täta bröst där det kan vara svårt att se tumörerna med vanlig mammografi. Tomosyntes skulle kunna vara ett alternativ som standardmetod i framtiden, säger Sophia Zackrisson, röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och studiens huvudförfattare.

Men att man hittar fler cancerfall genom screening med tomosyntes behöver inte innebära att andelen som faktiskt dör i bröstcancer minskar med den metoden.

– Det är alltid dilemmat med screening. Vi vet att faktum att vi bjuder in kvinnor till mammografi minskar mortaliteten i bröstcancer med omkring 20 procent. Men med screening finns det alltid en risk för överdiagnostik, det vill säga att vi upptäcker och behandlar kvinnor som kanske inte hade behövt behandlas, vars cancer var ofarlig och inte hade gett symtom under deras livstid, säger Sophia Zackrisson.

Det som skiljer tomosyntes från vanlig mammografi är att det ger en tredimensionell bild av bröstet. Man kan beskriva det som att man kan se bröstet i tunna skikt och bröstet avbildas dessutom från flera håll.

I studien bedömdes mammografi- och tomosyntesbilderna av två separata grupper. Totalt hittades 139 fall av bröstcancer. 64 procent av dessa upptäcktes av båda grupperna och 30 procent av enbart tomosyntesgruppen. 

Totalt upptäcktes åtta fall, motsvarande 6 procent, av enbart mammografigruppen. Samtliga dessa hade noterats även i tomosyntesgruppen men bedömts vara av sådan sort att de inte behövde följas upp.

Avbildning med tomosyntesen ledde däremot till fler falskt positiva fynd än vad mammografin gjorde, alltså fall som vid uppföljande undersökning inte visade sig vara cancer. Detta kan enligt Sophia Zackrisson förklaras med att tomostyntes är en känsligare metod som utöver att visa cancrar tydligare, även visar andra förändringar som är svåra att skilja från cancer.

– För att hitta fler cancrar måste vi acceptera att återkalla fler kvinnor. Ser vi något misstänkt på bilderna så måste vi följa upp det och kalla till ny undersökning, det är svårt att helt komma undan de falskt positiva fynden, säger Sophia Zackrisson.

Den aktuella studien var inte designad för att jämföra mortaliteten i bröstcancer mellan screeningmetoderna. Ett sätt att närma sig effekt på bröstcancermortaliteten är att använda så kallade surrogatmått. Ett sådant är de så kallade intervallcancerfallen, de fall som uppkommer under tiden mellan två screeningtillfällen.

Om man ser en minskning av intervallcancerfrekvensen kan det tyda på att man har hittat ”rätt bröstcancrar” och att det i långa loppet kan ha en positiv effekt på överlevnaden.

– Intervallcancrar är ovanliga och vi hade bara 22 fall i studien, som inte heller var planerad för att analysera dessa. Men vi har på gång en metaanalys där vi ska titta på våra data tillsammans med tre andra stora studier av tomosyntes för att få ett större statistiskt underlag. Där ska vi titta på bland annat intervallcancrar.

Kvinnorna i studien var mellan 40 och 74 år gamla och screeningarna genomfördes från januari 2010 till februari 2015.

Läs mer i abstract:
Sophia Zackrisson med flera. One-view breast tomosynthesis versus two-view mammography in the Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST): a prospective, population-based, diagnostic accuracy study. Lancet Oncology, pubilcerad online, 12 oktober 2018. DOI: 10.1016/ S1470-2045(18)30521-7

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler