Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Guldpillret 2017 gick till Barnonkologen på Karolinska universitetssjukhuset som, med stöd av Innovationsplatsen, fick priset för att ha förbättrat underhålls­behandlingen för barn med blodcancer. Här tar de emot utmärkelsen av juryns ordförande Robert Ström.

Guldpillret 2017 gick till Barnonkologen på Karolinska universitetssjukhuset som, med stöd av Innovationsplatsen, fick priset för att ha förbättrat underhålls­behandlingen för barn med blodcancer. Här tar de emot utmärkelsen av juryns ordförande Robert Ström. Bild: Anna Svanberg/Bildbyrån

Kloka idéer tävlar om Guldpillret 2018

Tolv kandidater gör upp om utmärkelsen Guldpillret 2018, som tilldelas årets bästa innovation för bättre läkemedelsanvändning och färre läkemedelsskador. Här är hela listan: 

Annons:

Mindre doser öppnar upp för medicin

Huvudman: Karolinska institutet, KI, och Bröstcentrum på Södersjukhuset, Sös.

Tamoxifen är en gammal och säker medicin som används mot bröstcancer, världens vanligaste cancerform hos kvinnor, men som anses vara behäftad med stora biverkningar. Kvinnor med hög risk att utveckla bröstcancer kan erbjudas profylaktisk behandling av typen Tamoxifen. Det nya antagandet från forskarna är att medicinen skulle kunna visa effekter även i mindre doser, med biverkningar i ringare omfattning som följd.

En pilotstudie har slutförts som visar att effekten av medicinen, som avgörs genom den mammografiska brösttätheten, kan klargöras redan efter sex månader i digital och automatiserad form. Det har bollat upp för uppföljningsstudien, Karisma-2, där 1 440 friska kvinnor ska medicineras i just sex månader med läkemedlet. Studiens ansats är att besvara om en lägre dos av Tamoxifen skulle kunna sättas in som preventiv åtgärd för kvinnor som tillhör högriskgruppen för att utveckla bröstcancer. Med hjälp av en app kan kvinnorna rapportera in de upplevda biverkningarna.

 

Säkrare läkemedelshantering med printade etiketter

Huvudman: Barnhjärtcentrum avdelning 67 på Skånes universitetssjukhus.

På den berörda avdelningen ligger barn inne som lider av medfödda hjärtfel och andra kardiologiska sjukdomar. Många av barnen kan inte svälja sina mediciner vilket innebär att betydande tid ägnas åt att skriva etiketter om läkemedelsinfo av personalen.

För att komma runt den tidsdränerande sysslan har de handskrivna lapparna slopats till förmån för etikettskrivare. Förutom att mer tid kan läggas på patientkontakt, administration och andra bestyr för sjuksköterskorna så är andra uppsidor med maskinen att korrekt information alltid hämtas in från ordinationshandling och att texten är läsbar vid alla tillfällen.

Med den nya lösningen sparas omkring 20 minuter om dygnet per patient, visar en tidsstudie som genomförts. Arbetsbelastningen har avsevärt ­minskat när det gäller läkemedelsberedning sedan införandet.

 

Narkotikaronder på Västerviks sjukhus

Huvudman: Landstinget i Kalmar län.

Ronderna kom till stånd efter att brister i narkotikahanteringen på sjukhuset identifierats. För att garantera ett säkert och spårbart narkotikaflöde bjöds apotekare och patientsäkerhetssamordnare in till de enheter som handskas med narkotika. Tillsammans med de ansvariga på enheterna formulerades en plan för att komma till rätta med kritiska moment, med återkoppling efter två månader.

Projektet sjösattes under föregående år och planen är att ronderna ska gås även fortsättningsvis, då ­initiativet varit lyckat. Arbetet ska ha utmynnat i bättre dokumentation, nya samt standardiserade arbetssätt för en säkrare narkotikahantering och ökad medvetenhet om att minska svinn.

 

Antibiotikasmart.se når ut

Huvudman: HSF, Avdelningen för strategiska vårdgivarfrågor och Strama Stockholm.

Med ett litet team på fem personer har Strama Stockholm, som verkar för att minska förskrivningen av antibiotika inom vården, varit tvungna att tänka till för att nå ut med sina tips och råd. Det hela ­landade i en webbutbildning som lanserades 2013. Den innehöll en teoridel, test på förkunskaper och en del med patientfall. Webbutbildningen vann inte bara gehör hos öppenvården och dess cirka 4 000 allmänläkare, som den till en början riktades till, utan finns nu också som kunskapsstöd för slutenvården.

Utbildningen kan i dag genomföras på mobila enheter och övningarna är utskrivningsbara för tillämpning i undervisning och i diskussioner mellan ­kollegor. Till i dag har utbildningen haft 45 000 besökare och den ses som en bidragande orsak till att antibiotikaförskrivningen sjunkit i Stockholms läns landsting, SLL, med drygt 2 procent per år.

 

Beprövat verktyg testas under Seniorveckan

Huvudman: Sveriges Apotekförening.

Verktyget Elektroniskt expertstöd, EES, har funnits i bruk under flera år för landets farmaceuter att nyttja, men användningen av verktyget har legat på låga nivåer. Med verktyget kan farmaceuter jämföra läkemedelsinformationen i kundens elektroniska recept och bedöma om det aktuella receptet passar in med övriga läkemedel, huruvida läkemedlet har samma verkan som ett tidigare och om doseringen blir för hög.

Under vecka 15 i år sköt så användningen i höjden på landets apotek under den så kallade Seniorveckan. Samtliga farmaceuter i landet använde tjänsten för att kontrollera läkemedelsrecepten för personer över 75 år. Nya toppnoteringar konstaterades vad gäller slagningar i verktyget och bemötandet ska ha fallit i god jord hos landets äldre, visar flera kundfall runt om i landet.

 

Många alternativ blir ett förslag med Easy-diabetes

Huvudman: Lunds universitet.

För att behandla typ 2-diabetes kan läkemedel från åtta olika klasser sättas in. Läkemedelsklasserna innehåller i sin tur en rad olika preparat som kan doseras på olika sätt.  De potentiella läkemedels­behandlingarna är med andra ord många. Val­möjligheterna är en av orsakerna till att bara ungefär hälften av Sveriges 400 000 diabetespatienter uppnår sina behandlingsmål för blodsocker­kontroll, menar personerna bakom Easy-diabetes. Den digitala plattformen analyserar den kliniska informationen om patienten, som vilka läkemedel som redan intas och hur de samspelar med eventuella andra läkemedel. Sedan tas ett förslag fram på läkemedelsbehandling. Förslaget presenteras omgående med en förbindelselänk som ska passa in i det övriga kliniska arbetet.

Just nu genomförs en klinisk prövning där verktygen används på 50 kliniker utspridda i tre landsting. Det ännu inte slutgiltiga resultatet visar bättre ­kontroll av blodsockernivåerna hos patienterna.

 

Fler tar sin medicinering med ny dosett

Huvudman: Pilloxa AB.

Utvecklandet av Pilloxa AB:s doseringshjälpmedel för medicinering föregicks av ett arbete med att sluta sig till varför människor inte tar sina mediciner. En riskgrupp identifierades också – den yngre generationen. Läkemedelsdosetten har därför utformats för att falla yngre människor i smaken, med inbyggda sensorer som är anslutna till en mobilapplikation, som ska underlätta följsamhet vid medicinering. Med appen kan patienten se när hen tagit sina mediciner, och få svart på vitt hur bra medicineringen sköts jämfört med tidigare perioder.

Att avstå sin medicinering kan vara förenat med livsfara. Projekt som Pilloxa AB påbörjat i samarbete med sjukhus inom Stockholms läns landsting visar att färre patienter utsätts för den risken vid användande av dosetten. Gensvaret från användare och kliniker har därutöver varit positiv.

En klinisk studie med sammanlagt 200 transplanterade patienter har dessutom startat för att få besvara den hälsoekonomiska värdet med produkten.

 

Krafttag mot vårdorsakat läkemedelsberoende

Huvudman: Region Västmanland.

Vårdorsakat läkemedelsberoende är ett problem inom vården och i synnerhet i Region Västmanland. Där har förskrivningsnivåerna av beroendefram­kallande läkemedel legat på höga nivåer jämfört med rikssnittet.

Av den orsaken sattes processen kring vårdorsakat beroende under översyn, efter ett beslut under hösten 2016. Översynen visade att förskrivningen inte kunde skyllas på enstaka verksamheter utan var ett generellt problem. I en enkät uppgav 40 procent av de 200 tillfrågade sjuksköterskorna och läkarna att de stod handfallna i vårdmöten med misstänkt läkemedelsberoende patienter. Vidare konstaterades att arbetssätten och uppföljningen inte var samordnad inom regionen.

Förra sommaren var så en handlingsplan på plats, och arbetet för att implementera de nya arbets­sätten för förskrivning och omhändertagande tog vid under mars 2018. De nya arbetssätten har dessutom fått större utrymme i utbildningar till vårdpersonal. Förutom att implementeringsarbetet gett eko inom andra landsting så har statistik från 2018 visat att regionens förskrivning av beroendeframkallande läkemedel minskat näst mest i hela landet.  

 

Smärtutbildning lägger produkten åt sidan

Huvudman: GSK Consumer healthcare AB.

GSK marknadsför samt säljer Alvedon och vill med sin utbildning Att möta smärta höja kunskapen och kompetensen kring smärta hos primärvårdsläkare. Initiativet föregicks av uppfattningen att primärvårdspersonal tycker sig ha bra koll på Alvedon och det faktum att Alvedon 665 mg drogs in från marknaden av EMA:s säkerhetskommitté PRAC, efter att ­rapporter om överdosering av läkemedlet uppdagats.

Utbildningen har utformats i samarbete med smärtläkare och avhandlar bland annat bedömning av smärta, myter om smärta, och smärtans relation till psyket. Över 50 kliniker som inte brukar ge läkemedelsföretag möjligheten att besöka verksamheten har frångått regeln för utbildningen i fråga.

Genom att släppa produktinformationen och ­i stället ta sig an hela terapiområdet har GSK lyckats få genomslag.

 

Biocool som substitut till antibiotika?

Huvudman: Ghoncheh Yazdani.

Biocool är en medicinteknisk produkt som har visat sig framgångsrik för att ta död på mikroorganismer vid utvärtes behandling. En klinisk studie har genomförts som visar att produkten kan ha en positiv effekt på måttlig acne vulgaris, och därför skulle kunna fungera som alternativ till antibiotikaförskrivning, som kan ordineras för problem med acne.

Behandlingen har så smått fått fäste i Västerbotten där patienter från primärvården kan remitteras till ansvarig läkare för behandlingen. Parallellt med arbetet med Biocool pågår ett arbete med att upprätta acnekliniker runt om i landet för att förmedla kunskap om acne vulgaris, agera stöd för ungdomar med besvär och förhoppningsvis minska användandet av antibiotika.

 

Läkemedelsberättelse – som rutin

Huvudman: Medicinska specialistkliniken, MSK, Region Östergötland.

Epikrisen, som är den avslutande journalanteckningen som sammanfattar en viss vårdperiod, har sedan våren 2016 inte bara innehållit ämnesord som vårdtid och diagnos på Medicinska specialistkliniken i Motala, utan också en läkemedelsberättelse. Genom att lägga till en läkemedelsberättelse är förhoppningen att minska risken för läkemedelsfel i vårdens övergångar, i det här fallet utskrivningar av patienter från sluten- till öppenvård.

Tanken är att en obligatorisk läkemedelsberättelse borgar för att viktig information om eventuella läkemedelsförändringar och behov av uppföljningar når personalen på den nya vårdenheten.

Enligt en bestämmelse ska epikriser inte lämnas ut om en läkemedelsberättelse inte ingår. Sedan implementeringens start har antalet epikriser med läke­medelsberättelser ökat från 25 till 90 procent. Målet är att full följsamhet uppnås och det pågår ett arbete med att läkemedelsberättelse ska bli rutin inom hela regionen.

 

Receptarier står för lyckad arbetsväxling

Huvudman: Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Universitetssjukhuset har haft en brist på sjuksköterskor inom slutenvården, samtidigt som en kontroll visade att det fanns utrymme för förbättring när det gäller läkemedelshanteringen på sjukhuset. Receptarier har som en konsekvens av detta bredd­införts för att avlasta sjuksköterskorna, samt hantera och förvara läkemedel.

Sjuksköterskor, läkare och vårdansvariga chefer är nöjda med införandet, då de upplever att vården blivit mer patientsäker. Dessutom har tidmätningar visat att receptariernas inträde lämnat mer tid över till sjuksköterskorna för patientnära arbete och lunchraster. 

I dagsläget jobbar 40 farmaceuter på sjukhuset, utspridda över lika många vårdenheter. Bland arbetsuppgifterna ingår att se till att föreskrifter om läkemedelshantering följs och att agera kunskapsstöd åt nya sjuksköterskor. Planen är att rekrytera fler farmaceuter i framtiden för att tackla sjuksköterskebristen. 

Fotnot: Texterna är sammanfattningar, och motiveringarna i de nominerade bidragen är inte fakta­granskade.

 

Guldpillret instiftades 2010

• Bakom utmärkelsen står Dagens Medicin och Apoteksmarknaden tillsammans med Läkemedelsförsäkringen. 
• Syftet är att uppmärksamma behovet av en bättre och säkrare läkemedelsanvändning.
• Priset ska även stimulera till forskning och utveckling av metoder för säker hantering av läkemedel.
• Vinnaren får ett utbildningsstipendium på 50 000 kronor.
• Årets Guldpiller delas ut den 7 december, på Dagens Medicins Läkemedels­marknadsdag. 

Juryn består av: 

• Lars L Gustafsson, professor i klinisk ­farmakologi, Karolinska institutet.
• Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.
• Thomas Lönngren, tidigare chef European Medicines Agency, nu verksam som konsult.
• Sineva Ribeiro, ord­förande för Vårdförbundet.
• Märit Johansson, ordförande för Apotekarsocieteten.
• Mikael Hoffmann, ordförande för Svenska Läkaresällskapets ­kommitté för läke­medelsfrågor.
• Robert Ström, vd för Läkemedelsförsäkringen och juryns ordförande.
• Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin och Apoteksmarknaden.


Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler