Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Krafterna som gör förlossningen så smärtsam

En kamp mellan två motstridiga krafter. Det antas vara orsaken till varför det gör så j-a ont att föda barn. Men förutsättningarna för världens kvinnor skiljer sig åt, visar det sig.

Annons:

Den svenska fruktsamheten

I Sverige föds lite drygt 110 000 barn per år. Det är cirka 20 000 fler barn, jämfört med åren runt millennieskiftet. År 2016 var antalet det högsta sedan 1993 – 117 425 barn föddes. Skälet till detta är att det finns många kvinnor i fertil ålder just nu.

Det föds något fler pojkar än flickor. Könskvoten ligger tämligen stabilt kring 105–107 pojkar på 100 flickor vid födseln. Varje år sedan 1750-talet, då statistiken började föras i Sverige, har det fötts fler pojkar än flickor.

Av de barn som föddes 2016 kom 23 procent eller 26 765 barn till världen i de tre största kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommuner med färst födda var Åsele, Bjurholm, Sorsele, Dorotea och Arjeplog.

I genomsnitt behöver en kvinna föda 2,1 barn under sin livstid för att befolkningen ska reproducera sig själv utan hjälp av invandring. Att talet är större än två beror på att det föds fler pojkar än flickor. År 2016 var fruktsamheten högst i Lessebo (3,05) och som lägst i Ockelbo (1,17). I Stockholm var den 1,72 detta år, i Göteborg 1,7 och i Malmö 1,81.

Källa: Statistiska centralbyrån

Forskarna har länge trott att storleken på den kanal ur vilken vi föds, den så kallade födelsekanalen, är ett resultat av två evolutionära krafter som går stick i stäv med varandra. Den måste vara stor nog för att barnets breda huvud ska kunna passera, samtidigt som den måste vara tillräckligt liten för att kvinnan ska kunna gå effektivt.

Resultatet av detta obstretiska dilemma har, enligt vetenskapen, resulterat i en kompromiss som gör att barnet visserligen kommer ut, men först efter hårt arbete – och mycket smärta.

Om denna tanke är sann borde utseendet på födelsekanalen vara mer eller mindre standardiserat, eftersom de två förutsättningarna är desamma för världens alla kvinnor.

Men nu har bioantropologen Lia Betti och hennes kollega Andrea Manica vid University of Roehampton i London analyserat bäckenskelett från 348 kvinnor från 24 olika platser på jorden, och det visar sig att dessa skelett är långt ifrån exakta kopior av varandra. Tvärtom.

Bland annat har födelsekanalen hos kvinnor söder om Sahara i Afrika och hos vissa asiatiska populationer en mer oval form, såtillvida att de är smalare på sidorna, men vidare fram och bak. Hos européer är den också oval, men bara upptill, medan den hos amerikanska ursprungsbefolkningen är större generellt.

Tidigare forskning har visat att temperaturen kan ha betydelse, eftersom ett kallare klimat gynnar ”rundare” kroppar. Enligt den aktuella analysen fanns ett sådant samband, men mycket svagt. I stället tror forskarna att skillnaderna främst beror på slumpen, beroende på vilka gener som funnits i den aktuella befolkningsgruppen.

Enligt forskarna kan kunskapen vara till hjälp för barnmorskor som hjälper kvinnor från olika delar av världen. Under förlossningsarbetet måste barnet nämligen rotera och hur detta sker varierar beroende på hur födelsekanalen ser ut. För barnmorskan kan barnets väg ut alltså te sig annorlunda och konstigt, fast så inte är fallet.

Studien presenteras i Proceedings of the Royal Society B.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler