”Gör om utredningen om specialistsjuksköterskors utbildning”

Med ett sådant förslag från utredaren kommer andelen specialistsjuksköterskor att minska än mer vilket innebär att vården utvecklas åt fel håll. Internationellt publicerad forskning* visar att hög kompetens inom omvårdnad krävs för att den nära patientvården skall hålla hög standard och vara patientsäker. Internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN, gjorde nyligen ett officiellt uttalande om vikten av detta.

När regeringen beslutade om utredningen så välkomnade vi initiativet och den lägesbeskrivning som gjordes. För att säkra en god tillgång på specialistsjuksköterskor krävs en akademisk utbildning på avancerad nivå, som ger grundutbildade sjuksköterskor möjlighet att utbilda sig genom utbildningstjänst med full lön. Det behövs verksamhetsförlagd utbildning under ledning av specialistsjuksköterskor med handledarkompetens och en löneutveckling som motsvarar den kompetenshöjning som utbildningen gett. Så är inte fallet idag, när vårdens arbetsgivare misslyckas med att rekrytera och behålla dessa kompetenser och vårdplatser och utbildningsplatser står tomma. Alltså behövs att både utbildning och förutsättningar åtgärdas för att öka attraktiviteten i yrket ”specialistsjuksköterska”. Så långt är vi överens med utredaren.

Mer förvånande är det att utredaren kan komma att lämna förslag som inte säkrar specialistsjuksköterskans omvårdnadskompetens.

Specialistsjuksköterskeutbildningen leder idag till en generell magisterexamen och en yrkesexamen. Av allt att döma kommer utredningen föreslå att det ska räcka med yrkesexamen. Detta är vi starkt kritiska till. I en allt mer avancerad vårdmiljö behövs båda examina för att specialistsjuksköterskor ska få förmåga att utveckla och säkra kvalitet i vården inom sitt huvudområde, för att vara akademiskt gångbara och för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Möjligheten att ta ut både akademisk examen och yrkesexamen gäller för alla högskoleutbildningar som leder till en yrkesexamen. Om det ska tas bort kan inte vara en fråga för denna utredning. Att göra det för en kvinnodominerad högskoleutbildning, men inte för andra jämbördiga utbildningar, vore även olyckligt ur ett genusperspektiv.

Utredaren signalerar att utredningen kommer att föreslå en neddragning av dagens elva fasta utbildningsinriktningar inom specialistsjuksköterska till så få som tre fasta och en öppen inriktning. Även detta är vi starkt kritiska till. Patientbehoven blir mer komplexa och avancerade och kräver mer specialisering inom fler olika områden, inte mindre.

Att göra försämringar av en för vårdens framtid helt central utbildning kommer inte att leda till att yrket specialistsjuksköterska blir mer attraktivt. Det kommer tvärtom att devalvera värdet av utbildningen och på sikt degradera en hel yrkeskår.

Vårdförbundet har deltagit i utredningens expertgrupp och Svensk sjuksköterskeförening i utredningens referensgrupper och vi kräver ett omtag, med ett helhetsgrepp som är förankrat i profession och forskning.

*Källa: 2016, Linda H Aiken, at all, Nursing skill mix in European hospitals: cross-sectional study of the association with mortality, patient ratings, and quality of care.

Tillbaka till Debatt