Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Skolans roll i adhd-medicinering granskas

Det är stora skillnader i medicinering av adhd i landet. Socialstyrelsen försöker ta reda på varför, och ska nu granska skolans roll.

Annons:

Adhd

Adhd står för attention deficit/hyperactivity disorder. Det är en utvecklingsavvikelse som debuterar i barndomen och som har dominerande symtom i form av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist.

Antalet barn och unga som får diagnosen adhd har ökat under det senaste decenniet. Tillståndet drabbar cirka fem procent av alla barn.

Adhd är vanligare bland pojkar än bland flickor.

Obehandlad adhd kan resultera i psykiatriska problem, missbruk och antisocial utveckling i tonåren.

Utredningen bör ske av ett team bestående av flera specialister och behandlingen bör inte enbart bestå av mediciner utan bör åtföljas av psykosociala och pedagogiska insatser.

Källa: Nationalencyklopedin, Landstinget i Uppsala län med flera.

I vissa delar av landet får en av tio pojkar i åldern 10—17 år adhd-läkemedel, i andra delar är det färre än tre procent.

Barn till föräldrar med låg utbildning eller familjer med svag ekonomi har en högre sannolikhet att få en adhd-diagnos. Men i en ny rapport konstaterar Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer inte ensamt kan förklara skillnaderna.

”I delar av landet där det finns en hög förskrivning förskrivs alla, oavsett inkomstnivå, mer adhd-läkemedel. Det tyder på att andra faktorer än enbart socioekonomiska inverkar”, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Annat som kan påverka är att tillgång till kompetens och resurser för behandling varierar vilket kan leda till långa väntetider, vilket i sin tur påverkar förskrivningen.

”Det kan också vara så att förekomsten av adhd varierar i landet”, säger Peter Salmi.

Rapporten är en delredovisning av ett regeringsuppdrag, och Socialstyrelsen ska nu fortsätta att undersöka om det finns andra möjliga förklaringar till skillnaderna. En teori är att de miljöer där barnen och ungdomarna vistas, och som är gemensamma oavsett föräldrarnas inkomstnivå, kan inverka.

”Vi kommer nu att gå vidare och titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför de här skillnaderna förekommer”, säger Peter Salmi.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler