Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Hårdare krav ska locka till specialistutbildning

Lika lite som staten styr vad en ingenjörsutbildning ska innehålla, ska den styra innehållet i specialistsjuksköterskans examen. Det ansvaret ska ligga på landsting och regioner.

Annons:
Kenth Nauclér, regeringens utredare.

Det menar regeringens särskilda utredare Kenth Nauclér som i dag, torsdag, presenterade sin över 500 sidor tjocka utredning om specialistsjuksköterskeutbildningen.

Det allra mest avgörande är nu att det blir attraktivt att utbilda sig till specialistsjuksköterska, säger han. I dag gapar många platser tomma både i vården och på lärosätena.

Kenth Nauclér beskriver utredningen som ett förslag på fyra typer av specialistutbildningar. Tre av dem måste staten även fortsättningsvis garantera innehållet i, säger han. Det gäller specialiseringarna mot anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård.

– Men den fjärde utbildningen är en ersättning för alla de övriga och den ska staten inte styra. Den ska lärosätena utforma tillsammans med sjukvårdshuvudmännen, säger han.

I en debattartikel på Dagens Medicin protesterade Vårdförbundet och Sjuksköterskeföreningen redan i går kraftigt mot minskningen av antalet specialistsjuksköterskeutbildningar från dagens elva. Det är en utveckling åt fel håll, ansåg de, och krävde att utredningen görs om.

– De är förmodligen oroliga för att arbetsgivarna inte ska ha kompetensen att kartlägga vilka specialistutbildningar som behövs. Men i vår utredning finns också ett förslag till lagskärpning för att ge sjukvårdshuvudmännen de verktyg som behövs för att kunna planera kompetensförsörjningen och kunna ge lärosätena nödvändig information för att skapa rätt utbildningar, säger Kenth Nauclér.

Han är trygg med att det ska kunna fungera. 

– Det viktigaste av allt är att göra specialistsjuksköterskeutbildningen attraktiv igen. Då måste sjukvårdshuvudmännen ta hand om den nya kompetensen hos dem som kommer tillbaka efter en utbildning så de känner att det händer något – att de får andra arbetsuppgifter och lön – och att deras kolleger ser det också.

Utredningen har fått in 26 olika förslag på specialistsjuksköterskeutbildningar sedan den startades, säger Kenth Nauclér, som räknat dem.

– Men alla måste inse att staten inte kan detaljstyra utbildningarna på det sättet. För en civilingenjörsexamen till exempel, anges vissa mål men ingen exakt beskrivning. Erfarenheten av nuvarande utbildningar för specialistsjuksköterskor är att de inte är tillräckligt flexibla, de måste kunna förändras i takt med behoven.

Alla specialistsjuksköterskeutbildningar föreslås omfatta 60 högskolepoäng, det vill säga ett års utbildning om den görs på heltid. I dag är vissa utbildningar på 75 hp. Av de 60 poängen ska 15 vara ett examensarbete i den inriktning som utbildningen har, exempelvis onkologi, primärvård, sårvård eller diabetes.

Då finns det heller ingen risk för en minskad akademisering av specialistsjuksköterskeutbildningen eftersom 15 poäng ger behörighet till forskarutbildningen, betonar Kenth Nauclér, som ett svar på Vårdförbundets och Sjuksköterskeföreningens andra farhåga.

En helt ny specialistutbildning som utredningen föreslår, är den till avancerad klinisk specialistsjuksköterska, AKS. Den ska vara en påbyggnad på sjuksköterskeutbildningen på två år, 120 högskolepoäng, och föreslås få egen yrkeslegitimation. AKS finns redan i 50 länder, enligt utredarna. 

För utbildningen till barnmorska lämnar utredningen inga förslag. Det var inte möjligt eftersom referensgruppen inte gav utredarna något stöd, enligt Kenth Nauclér. Den frågan går därför tillbaka till regeringen. 

Under utredningen har det också stått klart att det blivit allt sämre med fortbildning ute i vården. 

– Vi har träffat specialistsjuksköterskor och barnmorskor som inte fått tillgång på fortbildning under det senaste decenniet. Det är ju en patientsäkerhetsrisk. Vi möter det med förslag på lagändring och med ett anslag till lärosätena för att kunna ta fram fler enstaka kurser, säger Kenth Nauclér. 

All utbildning till specialistsjuksköterska kräver en treårig högskoleutbildning i botten.

Läs utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter

Fler förslag i utredningen:

  • Inför ett avtal om verksamhetsförlagd utbildning, ett Vulf-avtal, om 200 miljoner kronor årligen för vårdnära forskning i landstingen, i analogi med det Alf-avtal som finns för läkare.
  • Inrätta ett nationellt samverkansråd på Regeringskansliet för att öka samverkan mellan huvudmän och staten.
  • Avsätt 54 miljoner kronor årligen till lärosätena för att de ska kunna utveckla ett brett utbud av flexibla enstaka kurser för fort- och vidareutbildning. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler