Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Kraftigt kapad tid för MR prisas

En magnetkamerabild på 30 millisekunder. Genom smart programmering har årets Athenapristagare kortat tiden för en MR-undersökning från en halvtimma till en minut.

Annons:

Det var en augustidag för två år sedan som Stefan Skare, docent och MR-fysiker vid Karolinska institutet, kläckte idén om hur han skulle kunna förändra den tidskrävande MR-undersökningen. Strax därefter började han programmera.

Juryns motivering

  • "Ett nyskapande sätt att bättre utnyttja MR-teknikens möjligheter, väsentligt korta tiden för undersökning och därmed göra den tillgänglig för fler.
  • Dessutom kan patientens upplevelse bli mindre obekväm, vilket är särskilt viktigt för barn.
  • En viktig insats för att förändra och förbättra vårdens arbetssätt med mindre riskfylld teknik och effektivt nyttja samhällets resurser genom gedigen samverkan och vetenskaplig ansats."  

– Jag ville se om vi kunde hitta ett sätt att utveckla mjukvaran som styr MR-kameran att producera bilder på kortare tid, men som ändå innehöll tillräckligt mycket information för att ställa diagnoser, säger han.

Undersökning med magnetkamera, så kallad MR, används för att upptäcka till exempel blödning, vätska och tumörer i kroppen. I dag behövs det mellan fem och tio olika typer av bildtagningar för en MR-undersökning. Varje bild tar upp till sju minuter och under hela den tiden behöver patienten ligga stilla inne i den tunnelliknande MR-utrustningen. Det är inte helt ovanligt att undersökningen tar en timme, om flera områden ska undersökas. 

Men bland de bildtagningsmetoder som används vid MR-scanning finns en metod, EPI, som är runt 100 gånger snabbare än de övriga. Frågan Stefan Skare ställde sig var vad som skulle hända om man bara utnyttjade den snabba metoden för alla typer av MR-bilder?

– Så det är i princip vad vi har gjort. Dessutom har vi med vår egen kod lagt ihop alla de MR-bildtyper som används till en enda bildtagningsomgång. Den tar cirka 70 sekunder i stället för 20–30 minuter, säger Stefan Skare.

Efter att Stefan Skare och forskarkollegan Tim Sprenger, knåpat ihop runt 5000 rader mjukvarukod började de testa metoden, som de kallar EPI Mix, på enstaka försökspersoner. De kopplade tidigt in de kliniska radiologerna på avdelningen som fick titta på bilderna och ge sin dom. 

Att de som tolkar bilderna var nöjda med kvaliteten var avgörande för att gå vidare. En av dem var Anna Falk Delgado, specialistläkare i radiologi.

– En reaktion som vi fick från kollegor som granskat bilderna ,inom ramen för våra kliniska studier, är att det i början kan kännas ovant ,men att detta minskar ju fler undersökningar man granskar. Våra preleminära utvärderingar visar att man i liknande utsträckning som med standardtekniken kan identifiera patologin i hjärnan med EPI Mix, säger hon.

Anledningen till att det behövs många olika bildtagningsomgångar vid en vanlig MR är att olika inställningar gör att olika saker syns på bilderna. För att se blödning, infarkt, eller en tumör krävs olika typer av MR-bilder. Det Athenapristagarna har gjort är att skriva en ny mjukvara som skapar sex sorters MR-bilder på hjärnan från en enda snabb bildtagning.

En av konsekvenserna med den snabba tekniken är att vid första ögonkastet ser bilderna av hjärnan lite mer oskarpa och diffusa ut. I nederkant blir bilderna även något böjda. 

Men i en ännu opublicerad klinisk studie, där radiologer fått jämföra metoderna, fann de en överensstämmelse mellan konventionell MR och EPI Mix på 97 procent.

– Det viktiga för mig är inte att det blir snygga bilder utan att vi snabbt kan ställa rätt diagnos på patienten, därför är den här metoden så intressant. Det är inte alltid vi behöver den bästa upplösningen, säger Anna Falk Delgado.

Gruppen planerar nu ytterligare studier där de bland annat vill testa metoden på barn. 

– Just för barn vore det en stor förbättring om vi kunde använda en snabbare metod. Det är en utmaning att få barn att ligga stilla inne i den tunnel man befinner sig i under undersökningen utan att söva eller sedera dem, något man av många skäl helst undviker, säger Stefan Skare. 

Utöver att det blir smidigare för patienterna innebär kortare MR-undersökningar en ökad tillgänglighet. I dag är det köer till de fem apparater som finns på Neuroradiologen på Karolinska universitetssjukhuset och väntetiden till en undersökning kan vara lång Dessutom är EPI Mix mindre känslig för rörelse vilket betyder att kvaliteten blir bra även om patienten rör sig under bildtagningen.

För att illustrera hur snabb metoden är har forskarna satt ihop en film där friska försökspersoner turas om att genomgå 30 undersökningar under en timme. Det grejade de på två minuter per person.

– I verkligheten finns det såklart begränsande omständigheter som tillgången till personal, omklädningsrum och hur snabbt patienten kan röra sig. Men vi vill illustrera att tekniken inte är det som begränsar hastigheten, säger Stefan Skare. 

Försök att utveckla snabbare MR-tekniker har gjorts på flera håll i världen men ingen har gjort det som den svenska gruppen har lyckats med. En av förklaringarna är enligt Stefan Skare, det täta samarbetet mellan klinik, akademi och företag. 

– Vi sitter fysiskt nära varandra vilket ger möjlighet till ett snabbt kunskapsutbyte och vi gör hela tiden avstämningar med radiologer och MR-sjuksköterskor om vad som ger ett kliniskt mervärde. Varje fredag träffas alla MR-verksamma och diskuterar hur veckans bilder har blivit och vad vi behöver programmera om till nästa vecka, säger han.

Tim Sprenger som också ingår i forskargruppen är anställd av GE Healthcare, företaget som gör den MR-utrustning som finns på Karolinska universitetssjukhuset. Han betonar att öppenheten och att dela med sig av upptäckter är viktigt. 

– Vi har gjort metoden tillgänglig för alla som vill testa den. Hittills är det tolv andra universitet och sjukhus i USA, Sydkorea, Storbritannien och Sverige som har börjat använda den. Det är jättevärdefullt för då får vi återkoppling på vad de tycker och vad som kan vara problem, säger han.

En konsekvens av att fler undersökningar kan göras är att det genereras fler bilder som behöver tolkas av radiologer. Därför finns planer på att testa artificiell intelligens, AI, som kan bidra till att tolka resultaten. 

– Det hoppas vi kunna komma igång med snart. Tanken är att med hjälp av AI kunna göra en bedömning av patienten enbart från EPI Mix-bilderna, som är mycket reproducerbara eftersom bildtagningen är så automatiserad, säger radiologen Anna Falk Delgado. 

 

ATHENAPRISET

  • Athenapriset instiftades 2008 av dåvarande delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen och Dagens Medicin.
  • I dag är Vinnova och Dagens Medicin huvudmän. Priset stöttas även av Forte, Lif, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden Bio, Swedish Medtech och Vetenskapsrådet. Det är Sveriges största pris för klinisk forskning och delas ut för elfte gången.
  • Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, angelägenhetsgrad, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta.
  • Vinnaren får 150 000 kronor i ett forsknings- och utbildningsstipendium.

Juryns medlemmar:

  • Jenni Nordborg, (ordförande), avdelningschef Hälsa, Vinnova, 
  • Peter Allebeck, huvudsekreterare, Forte, 
  • Markku Asola, medical director vid Baxter, 
  • Eva Dahl, medicinsk direktör Abbvie, 
  • Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare medicin och hälsa, Vetenskapsrådet, 
  • Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin, 
  • Nina Rehnqvist, grundare av Athenapriset, 
  • Kristina Willgård, VD på AddLife, 
  • Ola Winqvist, vice ordförande i SLS forskningsdelegation, 
  • Susanna Eklund, handläggare läkemedel och klinisk forskning, Sveriges Kommuner och Landsting 

De står bakom projektet:

  • Huvudansvariga: Stefan Skare, Tim Sprenger, Anna Falk Delgado
  • Parter som samverkat i projektet: 
  • Från sjukvården: Neuroradiologiska avdelningen, Karolinska uniersitetssjukhuset
  • Från akademin: institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
  • Från näringslivet: GE Healthcare, Subtle Medical
  • Finansiär: Barncancerfonden

 


Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler