Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Joakim Öhlén, professor, ämnesansvarig omvårdnad, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Palliativt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, vetenskapligt råd för Svensk sjuksköterskeförening. Helle Wijk, professor, viceprefekt för samverkan, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Kvalitetsstrategiska avdelningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, vetenskapligt råd för Svensk sjuksköterskeförening. Carina Sparud Lundin, docent, proprefekt och utbildningsansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Joakim Öhlén, professor, ämnesansvarig omvårdnad, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Palliativt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, vetenskapligt råd för Svensk sjuksköterskeförening. Helle Wijk, professor, viceprefekt för samverkan, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Kvalitetsstrategiska avdelningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, vetenskapligt råd för Svensk sjuksköterskeförening. Carina Sparud Lundin, docent, proprefekt och utbildningsansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Bild: Tomas Södergren, Cecilia Hedström

”Möjligheter i ny modell för sjuksköterskors specialistutbildning”

Det nya förslaget från utredningen om sjuksköterskors specialistutbildning är i flera stycken banbrytande och lovande, skriver forskarna Joakim Öhlén, Helle Wijk och Carina Sparud Lundin.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

SoU 2018:77 har landat och regeringen har fått ett förslag på hur specialistsjuksköterskeutbildningen kan reformeras så att den matchar utvecklingen inom dagens hälso- och sjukvård. Dagens statligt reglerade inriktningar grundlades i slutet av 1960-talet. Sen dess har kompetensbehovet inom avancerad omvårdnad kraftigt förändrats och i dag vet vi att omvårdnad påverkar vårdtider, livskvalitet och dödlighet. Bolognareformen 2007 gav hopp om en större förändring av specialistutbildningen, men denna visade sig bli slätstruken. Det nya förslag som utredningen för specialistutbildningen nu lämnat är i flera stycken banbrytande och lovande för en kunskapsbaserad omvårdnad. Utredningen har redan debatterats i Dagens Medicin, men behöver fler perspektiv.

Utredningen slår fast att specialistsjuksköterskeutbildningarna ska bedrivas inom universitet och högskolor. Utbildningsnivån är ett centralt villkor för fortsatt utveckling. Likaså att utbildningarna ska följa strukturen enligt Bologna, vilket i svensk tappning betyder examen efter ett eller två år med examensarbete om 15 respektive 30 poäng. Därtill finns förslag till nya examensmål, bland annat att kompetens krävs i omvårdnad. Inget av detta finns med i dagens högskoleförordning, som gör ribban för lägsta nivå otydlig.

Utredningens förslag till ny skrivning i högskoleförordningen är anpassad till krav för utbildning på avancerad nivå, vilket betyder att yrkesexamen motsvarar kraven för generell examen.

“Det viktigaste är att utredningen är framsynt så att utbildningen kan reformeras.”

Med det nya förslaget blir också specialistutbildningen anpassad till den struktur som gäller för andra examina på avancerad nivå, så som för speciallärare. Men speciallärarutbildningen omfattar 90 poäng, medan specialistsjuksköterskeexamen fortsatt föreslås ges efter 60 poäng. Där skiljer sig vården från lärar- och socionomutbildningar. I dag omfattar förskollärarutbildningen 3,5 års heltidsutbildning medan sjuksköterskeutbildningen är 3 år. Med den starka utveckling som vården haft, och förväntas få, så är det anmärkningsvärt om längden på sjuksköterskors specialistutbildning blir oförändrad.

Utredningen föreslår fyra reglerade inriktningar, tre reglerade specialistområden (intensivvård, operations- och anestesisjukvård) och en fjärde som utvecklas i samverkan mellan lärosätena och vården. Den fjärde inriktningen har tydliga mål och krav på fördjupning inom visst område/inriktning – en ribba för lägsta nivå. Argument förs fram för att detta är ett nederlag. Vi menar tvärtom. Flera av dagens inriktningar har breda specialistområden där det är svårt att förbereda för specialistfunktion. Vi skulle kunna ge åtskilliga argument för mer nischade specialistutbildningar. Med de öppna inriktningarna som föreslås finns troligen större möjligheter att skapa specialister för dagens vård, till exempel onkologisk och kirurgisk vård med inriktning mot palliativ vård. Det är troligen mer gynnsamt för utbildningarnas kvalitet att enbart lägsta nivå är reglerad genom lärandemål i högskoleförordningen än att regleringen görs mer detaljerad. Det ger professionen fortsatt möjlighet att driva på utvecklingen utifrån samhällets behov.

Utredningens förslag till finansiering av vårdvetenskaplig forskning genom ett avtal som motsvarar läkarutbildningens ”ALF-avtal” möter vårdens behov av både specialistkompetens och utveckling. Detta kan ses som ett korrektiv till den miss som gjordes när flera vårdutbildningar i slutet av 1990-talet överfördes från landstingskommunal regi till universitet och högskolor. Finansieringsavtal finns för verksamhetsförlagd utbildning men incitament och medel för forskning och utveckling, i syfte att stärka både utbildningarnas kvalitet och vårdens utveckling, saknas. Förslaget innebär helt andra och mer likvärdiga förutsättningar för alla professionsutbildningar, jämfört med det som finns för läkar- och tandläkarutbildningarna.

Självklart finns det mycket i utredningens förslag som behöver diskuteras, problematiseras och beredas ytterligare. Det viktigaste är dock att utredningen är framsynt, så att utbildningen kan reformeras och specialistsjuksköterskor kan få bättre förutsättningar att bli de viktiga aktörer i vårdens utveckling som morgondagens befolkning kommer att behöva.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler