Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

När urolog, Magnus Fovaeus (bilden t h), skriver i Dagens Medicin om att behovet av heltäckande operationsmössa vid kirurgi saknar vetenskapligt underlag, får den ett enormt genomslag bland kirurger på Akademiska, skriver Birgitta Lytsy, doktor i vård­hygien och överläkare, specialist i vårdhygien, Akademiska sjukhuset.

När urolog, Magnus Fovaeus (bilden t h), skriver i Dagens Medicin om att behovet av heltäckande operationsmössa vid kirurgi saknar vetenskapligt underlag, får den ett enormt genomslag bland kirurger på Akademiska, skriver Birgitta Lytsy, doktor i vård­hygien och överläkare, specialist i vårdhygien, Akademiska sjukhuset.

”Skydda patienten från hår i sår”

Många förlitar sig fortfarande på att en infektion i operationsområdet är en förväntad komplikation som går att behandla, skriver Birgitta Lytsy i en replik i debatten om operationsmössa.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

En heltäckande huvudbonad (operationshjälm) skaver under hakan, är obekväm, man hör sämre, man svettas och blir varm. När en urolog, Magnus Fovaeus, skriver i Dagens Medicin om att behovet av heltäckande operationsmössa i samband med kirurgi saknar vetenskapligt underlag, får den ett enormt genomslag bland kirurger i en organisation som Akademiska sjukhuset i Uppsala.

En mailväxling startas mellan mig, i min roll som specialist i vårdhygien, och några kirurger. Över 100 kollegor får kopior av mailen. Hjälmen beskrivs både som ett allvarligt arbetsmiljö­problem och en meningslös försiktighetsåtgärd där det vetenskapliga underlaget starkt kan ifrågasättas. Doktor Fovaeus anför ju att det är visat att heltäckande huvudbonad inte gör någon nytta.

Det diskuteras just nu här i Uppsala mellan mig och kirurger om det överhuvudtaget behövs en huvudbonad vid allmän och urologisk kirurgi. Vid trauma- och akutkirurgi är det ju är avföring, blod och var i buken och vilken betydelse har då ett hårstrå för infektionsfrekvensen i operationsområdet?

Sanningen är att det inte är evidens som saknas. Snarare verkar det råda en utbredd okunskap om vetenskapen om hur infektioner i operationsområdet uppkommer och kan förebyggas. Vetenskapen från 1970-talet och framåt förefaller obekant om man som Fovaeus anger att ”före 2017 fanns ingenting av dignitet publicerat”.

“Det verkar råda en utbredd okunskap om vetenskapen om hur infektioner i operationsområdet uppkommer och kan förebyggas. ”

Jag ifrågasätter om det på grund- och specialistutbildningar för läkare ges en tillräcklig utbildning om betydelsen av aseptik i ett operationsrum? Att en infektion i ett operationsområde beror på fler faktorer än kirurgisk teknik, patientfaktorer och läckage från vävnader?

Jag undrar om förklaringen är att vi fram till i dag har haft verksamma antibiotika? Många förlitar sig fortfarande på att en infektion i operationsområdet är en förväntad komplikation som går att behandla. Att antibiotikaprofylaxen har effekt. Detta förhållningssätt är förlegat. De bakterier som orsakar infektioner i operationsområdet blir alltmer resistenta.

En kirurg som inte gör sitt yttersta för att förebygga en infektion som uppkommer i operationsområdet kommer att behöva tänka om. Operationshjälmen som skyddar mot att hårstrån och skäggstrån (främmande bakteriebärande kroppar) faller ner i operationssåret är bara en delkomponent inom aseptiken i ett operationsrum.

Jag tror att de flesta patienter litar på att hans eller hennes kirurg har detta förhållningssätt. Den sovande patienten lägger bokstavligen sitt liv i operations­teamets händer med stort förtroende. Sannolikt ogillar de flesta patienter blotta tanken på att riskera att få hårstrån i sitt sår och med all rätta.

Beroende på vilka bakterier som vidhäftar utgör hårstråna en infektionsrisk. Hjälmen hindrar kirurger som har hår, skägg, utbredd hårväxt på nacke och på större områden av halsen från att ofrivilligt tappa hår i såret.

I hårstrån kan finnas bakterier som snappats upp från omgivningen, exempelvis Staphylococcus aureus eller Staphylococcus epidermidis vilka ofta är multi­resistenta. Dessa bakterier har med tiden visat sig bli alltmer benägna att ge upphov till infektioner i operationsområdet.

Det ligger i varje läkares skicklighet, professionalitet och etiska kod att till varje pris värna om patientsäkerheten i ett operationsrum. Det är vi läkare skyldiga våra patienter och deras anhöriga. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler