Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Fler perioder av extrem värme ökar belastningen på sjukvården enligt en ny rapport.

Fler perioder av extrem värme ökar belastningen på sjukvården enligt en ny rapport. Bild: Getty images

Klimatförändringar slår mot hälsan

Den värmeökning som orsakas av klimatförändringarna slår hårt mot människors hälsa, enligt en ny global rapport. Sjukvården behöver förbereda sig bättre enligt en svensk expert.

Annons:
Joacim Rocklöv, professor, Umeå universitet
Bild: Mattias Pettersson

Bakom rapporten ”The Lancet countdown on health and climate change”, står forskare från FN och nästan 30 akademiska institutioner från hela världen. Deras slutsats är att jordens ökade medeltemperatur och konsekvenserna av den påverkar oss och vår hälsa negativt.

Speciellt utsatta är personer över 65, de som redan har hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller kroniska lungsjukdomar. Befolkningen i Europa och runt Medelhavet pekas också ut som extra sårbara.

– Det beror på att temperaturen är högre i städer än på landsbygden eftersom den instrålande värmen absorberas i större utsträckning. Dessutom finns det en stor andel åldrande befolkning i städerna som är känsliga för värmen, säger Joacim Rocklöv, epidemiolog vid Umeå universitet som deltagit i arbetet med rapporten.

I sina analyser har forskarna tittat på 41 olika indikatorer som spänner över områden som livsmedelssäkerhet, väderrelaterade naturkatastrofer, hälsa, ekonomi, infrastruktur och politik. Syftet med rapporten är att kartlägga hur klimatförändringarna påverkat oss fram till i dag, för att identifiera riskområden relaterade till hälsa.

De globala satsningarna för att anpassa hälso- och sjukvård till klimatförändringar har enligt rapporten ökat med 3 procent sedan 2015, vilket enligt författarna är för lite. Och även om svensk sjukvård är bättre rustad än den i många andra länder finns det en hel del att göra, menar Joacim Rocklöv.

– Man behöver säkra driften på sjukhusen vid elbortfall och säkerställa att man klarar översvämningar. Värmeböljorna inträffar dessutom under sommaren när bemanningen redan är sårbar och det behöver också ta hänsyn till, säger han.

De negativa hälsoeffekterna av värmen beror till stor del på en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och njurproblem. Men även psykiska sjukdomar tenderar att öka under värmeböljor enligt rapporten.

Joacim Rocklöv säger att vi kan lära av sydeuropeiska länder där vården arbetar proaktivt för att söka upp sköra grupper under en värmebölja och informera om hur man hanterar den. Särskilt viktigt är det att se till att grupper som saknar socialt kontaktnät, att nå fram till sjukvården.

En indikator som är ny i årets rapport är badsårsfeber. Efter årets värmebölja ökade antalet infektioner kraftigt något som vi troligen kommer att se mer av.
– Vektorburna och vattenburna sjukdomar påverkas också av ett varmare klimat. Just för badsårsfeber ser vi att den finns under längre period under året och längre norrut i Östersjön, säger Joacim Rocklöv.

I Lancetrapporten konstateras också att 2016 var ett rekordår för denguefeber och att förekomsten av kolerabakterien vid den baltiska kusten ökat med 24 procent mellan 1980 och 2010.

Av rapporten framgår att temperaturökningen som människor utsattes för i snitt mellan 1986 och 2017 var 0,8 grader. I snitt upplevde människor 1,4 extra dagar med värmebölja mellan 2000 och 2017 jämfört med 1986 och 2005.

– Man ska komma ihåg att jämfört med andra klimatextremer som stormar, bränder och översvämningar orsakar värmeböljor absolut flest dödsfall, säger Joacim Rocklöv.

Enligt rapporten utsattes året utsattes 157 miljoner fler människor i sårbara grupper för en värmebölja förra året jämfört med år 2000, och 18 miljoner fler jämfört med 2016

Läs mer i abstract:

Nick Watts med flera. The 2018 report of the Lancet Countdown on health and climate change: shaping the health of nations for centuries to come. Lancet, publicerad online 28 november 2018. DOI: 10.1016/ S0140-6736(18)32594-7

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler