Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Nu föreslås ”hälsokonto 2.0”

Att vårddata inte enkelt kan överföras mellan landsting, sjukhus och nätläkare är ett välkänt problem. I ESO-rapporten ”Data i egna händer” lanserar nationalekonomen Allan Gustafsson idén om ett nytt personligt, digitalt hälsokonto. 

Annons:

Det ska dock inte förväxlas med E-hälsomyndighetens numera skrotade Hälsa för mig.

– Det här är någonting helt annat. Du skulle inte hämta ut fasta utsnitt, utan alla it-system och all information som genereras i vården och omsorgen skulle lagras per individ i egna konton. På sikt handlar det om att ha en gemensam lagringsplattform. Det blir ett helt annat it-landskap än det vi har i dag med alla dessa tusentals system som finns i vården, säger han.

Allan Gustafsson menar att den typ av personliga hälsokonton som rapporten förespråkar är förenligt med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Regelverket som infördes i maj har, enligt honom, ändrat den juridiska spelplanen och kraftigt stärkt individens möjligheter att ta del av och styra användningen av datalagrad persondata som rör hen.

I rapporten beskrivs dagens ”dysfunktionella informationshantering” i vården och omsorgen. Spridd över tusentals inkompatibla system finns inte informationen tillgänglig när och där den behövs. Konsekvensen är onödigt extraarbete, dyra it-kostnader, ojämlik vård och – i värsta fall – vårdskador.

– Patientinformationen i dag är låst i många olika system som inte kommunicerar med varandra. Alla som flyttar från ett landsting till ett annat eller får vård i ett annat landsting vet vad det innebär. Det skickas journaler på papper, fax… , säger Allan Gustafsson.

Staten bör ta ansvar för att det går att dela information mellan olika vårdgivare.

– Det handlar om politisk vilja. I dag står det i datalagen att det ska föras journal. Det räcker att man ändrar den lilla formuleringen till att informationen ska lagras i det personliga hälsokontot, säger Allan Gustafsson.

Det är också staten som bör bekosta utvecklingen av hälsokonto.

– Det är en samhällsenlig infrastruktur på samma sätt som bredband, elnät, vägar och järnväg. Då är det naturligt att staten, som ska representera hela Sverige, går in med finansiering, säger Allan Gustafsson.

Relaterat material
Arbetet med hälsokonto fortsätter

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler