Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Magnus Åsén, nybliven programledare för nationella läkemedelslistan på E-hälsomyndigheten.

Magnus Åsén, nybliven programledare för nationella läkemedelslistan på E-hälsomyndigheten. Bild: Susanna Pagels

2020 startår för nationell läkemedelslista

Läkemedelslistan är en följetong men nu rör det på sig. Den 17 december sker första stormötet mellan alla intressenter. I juni 2020 ska det bli det dags att ansluta.

Annons:

Fram till dess sker utvecklingsarbetet. Anslutningen sker under två år, mellan 2020 och 2022. Sedan stängs dörren.

– En utmaning blir att hantera parallella system under de två åren, säger Magnus Åsén, programledare för nationella läkemedelslistan på E-hälsomyndigheten sedan tre månader, vid en presentation på It i vården-dagen i Stockholm i dag, tisdag.

En annan är att 70 procent av alla landsting skaffar nya vårdinformationssystem under den här tiden.

Men nu ska en läkemedelslista trots utmaningarna bli av. Det är ett regeringsuppdrag och på E-hälsomyndigheten jobbar 90 personer med lösningen. Läkemedelslistan ska bidra till ett enhetligt arbetssätt i regioner och landsting, är ambitionen.

Eftersom det minst sagt är många intressenter inblandade kommer det att krävas mycket samarbete mellan parterna, understryker Magnus Åsén, som är civilingenjör från KTH.

­– Vid den första stora träffen nu i december sjösätter vi tre frågor som ska diskuteras: spärrar, samtycke och eventuella fullmakter. Vi vill inte släppa alla frågor samtidigt, då blir det hela havet stormar.

Förutom landsting, apotek och patienter är intressenter exempelvis Socialdepartementet, myndigheter, företag och kommuner.

– Det är en ganska spretig grupp, konstaterar Magnus Åsén.

Genom månadsvisa stormöten och ytterligare träffar i mindre referensgrupper ska det utkristalliseras hur läkemedelslistan ska byggas upp. E-hälsomyndigheten är av historiska skäl van vid ett tätt samarbete med apoteken. Nu jobbar myndigheten med att bygga upp ett samarbete med hälso- och sjukvården.

– Vården och apoteken är våra ”kunder”, men det är patienten som är slutkunden som vi värnar om i första hand och som ska bli mer delaktig i sin vård genom att få en och samma bild av sina läkemedel. Oavsett om uppgifterna presenteras på apoteket eller i vården.

Ändå har önskemål redan nu framförts om att vissa läkemedelsuppgifter ska kunna döljas för patienten om de kan uppfattas som ”traumatiserande”, ett resonemang som känns igen från diskussionerna om journaler på nätet.  Magnus Åsén kan inte redogöra närmare för just detta då det är fortfarande på diskussionsstadiet. En person i publiken nämner att en sådan spärr är nödvändig vid dubbelblinda studier.

Några nya möjligheter med läkemedelslistan för sjukvården blir bland annat att kunna se en koppling mellan förskrivna och uthämtade läkemedel, tillgång till fem års läkemedelshistorik och i två år kunna se att det finns information om narkotikaklassade läkemedel även om patienten spärrat informationen. 

Relaterat material
Nationell läkemedelslista kan äntligen bli verklighet
Gemensam läkemedelslista föreslås bli lag

Kommentarer