Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Henrik Widegren, foniater vid Skånes universitetssjukhus.

Henrik Widegren, foniater vid Skånes universitetssjukhus. Bild: Petter Arvidson/Bildbyrån

”Fem skäl till att vården inte är som andra branscher”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Ganska ofta när jag är på middagar ­börjar någon att prata om sjukvård. Det är ­trevligt att sjukvård är ett ämne som engagerar. Sjukvård är också ett område som ­nästan alla har en relation till. De flesta har ju ­någon gång själv sökt vård eller haft ­anhöriga och vänner som varit inlagda eller opererade. Som samtalsämne är sjukvården som skolan: Alla vet hur det är och hur det borde vara.

Mina bekanta som jobbar inom näringslivet fäller ofta repliken: ”Om sjukvården hade varit ett ­riktigt företag, så hade man…” Styrt upp, lagt ned, effektiviserat, gjort lönsamt, marknadsfört sig, ökat tillgängligheten, expanderat, etc.

Jag känner då att jag måste för­klara att sjukvården inte är som ett ­”riktigt företag”. Faktiskt inte alls som andra branscher. Det finns fem fundamentala skillnader mellan sjukvården och världen ­utanför landstinget.

För det första, vården är det enda stället där ”positiva resultat” är något dåligt:

Doktorn: ”Jag måste berätta att provet var ­positivt.”
Patienten: ”Tack gode Gud!”
Doktorn: ”Ja. Du har Ebola.”

Men det som gör det hela lite krångligt att är att ett negativt resultat också kan vara dåligt:

Patienten: ”Doktorn, vad visade skiktröntgen av min hjärna?
Doktorn: ”Absolut ingenting!”

“Vården är det enda stället där ”positiva resultat” är något dåligt”

För det andra, i många branscher är det bra att vara ”ung och fräsch och nytänkande”. Det kan vara svårt att få jobb om man är över 50. Men sköterskor och läkare blir bättre med tiden. De lagras. Ett sjukhus är som en stor vinkällare, fast utan vin.

Vem skulle du helst vilja bli opererad av? En äldre, grå­hårig, småsur kirurg som gjort 400 ingrepp av den här typen tidigare, eller en ung, energisk, entusiastisk kirurg, som tycker att just du ska bli en ”spännande utmaning”? Ni får välja ­själva, men de flesta brukar föredra någon som gjort sina misstag på andra.

Vidare. I många branscher är det positivt att vara kreativ. Man ska tänka utanför boxen och komma med oväntade idéer. Men vill du träffa en sjuksköterska, som tar kreativa blodprov? Vill någon bli opererad av en kreativ neurokirurg? Ska forskare använda kreativ statistik? Okej, de gör det ofta, men är det lämpligt?

Skillnad nummer fyra. I många branscher med mycket kundkontakt, vill man skapa en mysig, ombonad och cosy miljö. Textilier, doftande blommor, levande ljus på toaletten, soft bakgrundsmusik och heltäckningsmattor. Tyvärr hade en sådan miljö förmodligen skapat ett paradis för resistenta stafylokocker. Och levande ljus är dumt, för det är så trist när sjukhus brinner ner. Och den enda musik vi spelar sätts på när patienten har somnat på operation. Och då oftast Kenny G.

Och för det femte, i andra branscher säger man: Nöjda kunder kommer åter. Men vi ­säger alltid: Vi hoppas att vi aldrig ses igen!

Så sammanfattningsvis, sjukvården är inte som resten av världen. Och att försöka styra sjukvården som ett ”riktigt företag” kommer förmodligen därför aldrig att gå bra. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler