Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Gregor Larsson, ordförande i Sinoba, föreningen för urininkontinens och blåsproblem, Ian Milsom, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för Gothenburg Continence Research Center. Ingrid Sannum, Commercial Director Sweden, Health and Medical Solutions, Essity

Gregor Larsson, ordförande i Sinoba, föreningen för urininkontinens och blåsproblem, Ian Milsom, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för Gothenburg Continence Research Center. Ingrid Sannum, Commercial Director Sweden, Health and Medical Solutions, Essity

”Öka kunskapen om inkontinens på vårdutbildningarna”

Inför en obligatorisk kurs om inkontinens och blåsproblem i samtliga sjuksköterskors grundutbildning, föreslår tre debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Omkring en halv miljon svenskar lever med urininkontinens. Ändå pratas det knappt om inkontinens och när det görs handlar det oftast om kvinnor eller äldre. Faktum är att var fjärde man över 40 år i Sverige besväras av urinläckage. Trots att så många påverkas ägnas ytterst lite tid på vårdutbildningarna åt sjukdomen.

Inkontinens är en utbredd folksjukdom som inte bara påverkar de direkt drabbade utan även anhöriga. Det är en sjukdom som i mångt och mycket är förknippad med skam, stigmatisering och förlorad kontroll. Blåskontroll är något vi lär oss redan som barn och att som vuxen förlora den kontrollen upplevs ofta förnedrande. Inte minst män som drabbats av urinläckage vittnar ofta om hur detta påverkar det sociala samlivet och ger en känsla av ensamhet i en mycket utsatt situation.

Så behöver det inte vara. I dag finns tillgång till stöd, hjälp och behandling men tyvärr är det inte många som känner till det och därför inte söker vård. Ett annat problem är också att inkontinensvården inte prioriteras speciellt högt i den svenska sjukvården. I primärvårdens ackrediteringsvillkor, som till stor del finansierar vården, finns exempelvis inget krav på kvalitetssäkrade inkontinensmottagningar eller ens krav på personal med utbildning om blås- och tarmdysfunktion.

“Inkontinens är en folksjukdom som likt andra folksjukdomar måste hanteras enligt adekvata rutiner”

Vi anser att sjuksköterskorna är den yrkesgrupp inom vården som är bäst lämpad att ansvara för den initiala bedömningen och behandlingen av patienter med inkontinensproblem. Men hur ska de kunna göra en kvalificerad bedömning när man på det treåriga sjuksköterskeprogrammet ägnar minimal tid åt sjukdomen? Dessutom diskuteras den nästan uteslutande som en konsekvens av annan sjukdom eller tillstånd. Det finns en fristående kurs i inkontinensvård men denna ges endast på sex av de tjugotal högskolor och universitet som erbjuder grundutbildningen för sjuksköterskor. Behörighetskravet för kursen är dock en sjuksköterskeexamen eller motsvarande.

I och med högre fokus på och prioritering av mer uppmärksammade och mindre tabubelagda sjukdomar har inkontinens tvingats existera i skymundan. Inkontinens är en folksjukdom som likt andra folksjukdomar måste hanteras enligt adekvata rutiner, grundade på forskning och utbildning. Det första steget mot detta mål är att införa en obligatorisk kurs om inkontinens och blåsproblem i samtliga sjuksköterskors grundutbildning. Det kommer att göra livet lättare för en halv miljon svenskar varje dag, och fler kan därmed leva fritt utan att känna sig begränsade av sitt urinläckage.

Kommentarer