Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Anna Granesvärn, Marie-Louise Gefvert, Charlotta Larsdotter, RosMarie Nilsson, Eva Klingefors och Anna-Lena Lundberg är några av undertecknarna till debattartikeln skriven av Sveriges primärvårdsförening.

Anna Granesvärn, Marie-Louise Gefvert, Charlotta Larsdotter, RosMarie Nilsson, Eva Klingefors och Anna-Lena Lundberg är några av undertecknarna till debattartikeln skriven av Sveriges primärvårdsförening. Bild: Catharina Fyrberg, Landstinget Blekinge, Robbin Norgren/Bildbyrån

”Nätdoktorer tar från de sjukaste och ger till de friskare”

Att erbjuda snabba lösningar för patientgrupper som har de minsta behoven av läkarkontakt följer inte hälso- och sjukvårdslagens regler för prioriteringar, skriver Sveriges primärvårdsförening.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Digitala akutbesök är en form av vård som måste regleras så att regionernas och landstingens skattemedel används enligt hälso- och sjukvårdslagens prioriteringsgrunder och att de marknadsföringsregler som ska gälla för alla vårdföretag följs. Det anser Sveriges primärvårdsförening som företräder den offentligt drivna primärvården i Sverige.

Det pågår i dag en intensiv debatt inom hälso- och sjukvården om den pågående utvecklingen av digitala verktyg för vården. Särskilt fokus finns på de privata företag som erbjuder akutbesök via nätet, framför allt hos läkare men också hos sjuksköterska, psykolog och sjukgymnast/fysioterapeut. Verksamheten ifrågasätts från vården både utifrån ett kostnads/resursperspektiv men också utifrån att det saknas validering av dessa företags arbetssätt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Digitaliseringen av hälso- och sjukvården är här för att stanna och kommer att bli allt viktigare verktyg för att vi ska klara den framtida vården. Vi står inför stora utmaningar för att få resurserna att räcka till och det kommer att bli allt viktigare att resurserna prioriteras för att de patienter som har de största behoven får vård.

I dag tillåts företagen verka fritt vad gäller digitala besök, med allt aggressivare marknadsföring. Att erbjuda snabba lösningar för patientgrupper som har de minsta behoven av läkarkontakt och där vården betalas med de begränsade skattemedel som finns följer inte hälso- och sjukvårdslagens regler för prioriteringar där den som har de största behoven ska ges företräde. I dag rinner mångmiljonbelopp iväg till den minst sjuka grupp som använder dessa tjänster.

“I dag rinner mångmiljonbelopp iväg till den minst sjuka grupp som använder dessa tjänster”

Allmänhetens kunskap om finansieringen av dessa tjänster är låg liksom kunskapen om att alla besök invånare gör hos dessa företag innebär att kostnaderna för dessa tjänster tas från den ordinarie hälso- och sjukvården. De digitala verktygen måste också vara ett alternativ som ses som ett komplement till den vård som ges fysiskt. För att åstadkomma detta måste marknaden regleras. I de fall då offentlig primärvård erbjuder digitala vårdmöten finns alltid möjlighet till ett fysiskt besök att hänvisa till vid behov.

Parallellt förs det också en mängd diskussioner kring e-hälsa och hälso- och sjukvårdens förmåga att anpassa sig till den teknologi som redan finns tillgänglig på marknaden. Om vi inte lyckas bättre här kommer den offentliga vården inte bara att halka efter omvärlden, utan vi kommer också att behöva lägga en allt större del av statskassan på vård för att kunna bibehålla den goda vård som utförs i dag.

Ändå går det trögt för sjukvården att anpassa sig till nya förutsättningar och möjligheter. En bidragande orsak är att många av de tekniska lösningar som i dag levereras inte är kompatibla med vårdens IT-lösningar med mindre än att det måste till mycket dubbelarbete. Här behövs samverkan och samarbete med privata IT-bolag för att ta fram effektiva lösningar. För det finns ingen annan väg om vi ska uppnå den nationella visionen: ”År 2025 så ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet”.

Det dyker upp olika exempel på hur digital vård används på sätt som dagens ersättningssystem inte är anpassat till. Ett av de mest iögonfallande exemplen är när arbetsgivare i privat eller offentlig sektor har tecknat avtal med företag om personalförmåner och det bland olika förmåner ingår digitala läkarbesök. Medarbetare erbjöds – som en personalförmån – att abonnera på att ha tillgång till ett fritt antal digitala läkarbesök för 149 kronor i månaden. Den digitala vårdenheten finansierades genom att den region/landsting där personen bor fakturerades för utomlänsvård. Med innebörden att företagen sålde tjänster till arbetsgivare som skattefinansierad hälso- och sjukvård har betalat.

Problem i dag:
1. Dagens ersättningssystem är inte anpassat för digitala vårdbesök vilket leder till att det rinner iväg mångmiljonbelopp till den minst sjuka grupp som använder dessa tjänster.
2. Hälso- och sjukvårdens oförmåga att tillräckligt snabbt anpassa sig till den teknologi som redan finns tillgänglig på marknaden.

Vi vill därför att:
1. Digitala vårdmöten regleras så att intentionen i hälso- och sjukvårdslagen följs. Vi måste börja tala mer om prioriteringar i förhållande till tillgänglighet.
2. En större nationell samverkan sker mellan landstingen utifrån de journalsystem som finns i dag – detta är nödvändigt för att behovet av integrerade it-lösningar snabbare ska kunna tas fram.

Anna Granevärn, primärvårdschef Jämtland-Härjedalen
Karin Torberger, primärvårdschef Västmanland
Marie-Louise Gefvert, primärvårdschef Västra Götaland
Charlotta Larsdotter, primärvårdschef Jönköping
RosMarie Nilsson, primärvårdschef Blekinge
Ulf Börjesson, primärvårdschef Dalarna
Roger Nilsson, primärvårdschef Gävleborg
Lena Andersson Nazzal, primärvårdschef Kronoberg
Anna Alm-Andersson, primärvårdschef Norrbotten
Maria Ahlmark, primärvårdschef Stockholm
Anna Ormegard, primärvårdschef Södermanland
Eva Klingefors, primärvårdschef Västerbotten
Anna-Lena Lundberg, primärvårdschef Västernorrland
Mara Kosovic, primärvårdschef Östergötland

Samtliga medlemmar i Sveriges primärvårdsförening

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler