Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet Bild: Johanna Wulff

Forskningshopp får Alzheimerspris

Professor Lars Lannfelt tilldelas i år Alzheimerfondens stora forskningspris för sin läkemedelskandidat BAN2401, som han ser går en ljus framtid till mötes. ”Om några få år tror jag att vi har ett läkemedel”, säger han.

Annons:

I somras skrev Dagens Medicin om Lars Lannfelt, till vardags professor i geriatrik vid Uppsala universitet, efter att forskningsresultaten av fas 2-studien av hans antikropp BAN2401 presenterats på alzheimerskongressen AAIC i Chicago. Vad han upplevde som ett fantastiskt mottagande från kollegor följs nu upp av att han tilldelas Alzheimerfondens stora forskningspris för arbetet med antikroppen mot tidig alzheimers. 

Antikroppen och läkemedelskandidaten är framtagen för att angripa och neutralisera de toxiska oligomererna/protofibrillerna som är ett förstadium till amyloida plack – de proteinklumpar som Lars Lannfelt menar leder till sjukdomen. 

– Jag har varit väldigt övertygad om att det här är något som orsakar sjukdomen. Successivt har människor anslutit sig till uppfattningen att det här är en bra idé, men det är ytterst få som har trott på mina idéer och så är det kanske för alla som har specifika och avvikande idéer. Det här är ett offentligt erkännande, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin. 

Resultatet från fas 2-studien visade att 81 procent av patienterna som försetts med den högsta dosen av antikroppen var amyloid-negativa efter 18 månader, och därmed inte längre klassades som att ha Alzheimers sjukdom. Sedan dess har nya fynd från studien, som omfattades av 856 personer, presenterats som antyder att antikroppen har positiva effekter på biomarkörer som påverkas senare i sjukdomsförloppet, närmare bestämt proteinen total-tau och fosforylerat tau. 

– Det vi kan se är att vi har positiv påverkan på total-tau och fosforylerat tau som också minskar, och det är förändringar som kommer efter förändringarna i amyloid-beta.

Innan antikroppen kan registreras som läkemedel ska en konfirmerande fas 3-studie genomföras. Än är det för tidigt att säga om den kognitiva nedgången kan stabiliseras av antikroppen över tid, och om patienter kan återfå vissa kognitiva funktioner som försvunnit. Eftersom fas 2-studien var så pass stor tror Lars Lannfelt att risken att resultaten är slumpgenererade är små, men en större studie kan innebära andra hinder. 

– Största utmaningen är om det dyker upp en biverkan som vi inte identifierat tidigare. Jag tror inte det, bland annat för att antikroppar är biologiska läkemedel och de brukar inte ha så mycket biverkningar.

Idén om antikroppen togs för omkring 20 år sedan och Lars Lannfelt börjar nu se mållinjen. 

– Jag vill inte inge falska förhoppningar och säga att om två år har vi ett läkemedel för det vågar jag inte. Tyvärr kommer den studien ta några år men min bestämda övertygelse är att det här kommer att fungera och om några få år tror jag att vi har ett läkemedel. 

Förutom äran får Lars Lannfelt 2,5 miljoner kronor av Alzheimersfonden som är tänkta att gå till forskningsverksamhet. På det svenska läkemedelsföretaget Bioartic, som varit med och tagit fram antikroppen och där Lars Lannfelt är storägare, bedrivs flera forskningsprojekt för stunden. 

– Bland annat håller vi på och jobbar med att få antikroppar att i högre utsträckning passera hjärnbarriären. De har en relativt dålig förmåga till det och i det projektet skulle pengarna kunna användas.

Relaterat material

Kommentarer