Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Så utser Dagens Medicin vinnarna

Av erfarenhet vet vi att många är nyfikna på hur vi utser Sveriges bästa sjukhus. Här är fakta för den specialintresserade. 

Annons:

Källor

Nationella bröstcancerregistret 2016–2017

Nationella prostatacancerregistret 2017

Svenska kolorektalcancerregistret 2012–2017

Pankreasregistret 2017

Nationellt lungcancerregister 2017

Kvalitetsregistret för urinblåsecancer 2015–2017

Huvud-halscancer­registret 2016–2017

Nationella diabetesregistret 2018

Gynopregistret 2017

Graviditetsregistret 2016–2017

Swedeheart 2017

Hjärtkirurgiregistret 2017

Rikssvikt 2017

Riksstroke 2017

Svenska intensivvårdsregistret 2017

Swedvasc 2017

Svenskt bråckregister 2013–2017

Vården i siffror 2017

Svenska höftprotesregistret 2017

Kvalitetsregister ETC 2018

Spor 2017

Sveriges Kommuner och Landsting (DRG-poäng 2017)

Nationell patientenkät/SKL 2018

SKL:s punktprevalensmätning 2018

Akutväntetider/Socialstyrelsen 2017

Vårdväntetider/SKL nov 2017–okt 2018

Överbeläggningar/SKL nov 2017–okt 2018

Underlaget utgörs av sjukhusens självrapporterade uppgifter som vi hämtar från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vården i siffror och direkt från olika nationella kvalitetsregister.

Du kan se alla indikatorer efter olika områden här.

1. Hur stort är underlaget?
176 indikatorer med sammanlagt över 10 700 värden från 61 akutsjukhus har samlats in i underlaget till utmärkelsen Bästa sjukhuset 2018. (Se grafiken på sidan intill.)

2. Vilka sjukhus jämförs med varandra?
Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus i tre grupper: Universitetssjukhus, Mellanstora sjukhus med dygnsöppen akut och förlossning och Mindre sjukhus med dygnsöppen akut. Sjukhus vars akut inte är öppen dygnet runt ingår inte i rankningen.

3. Vilka områden bedöms i Bästa sjukhuset?
Rankningen bygger på sju huvudkategorier:
• Medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår, överbeläggningar och ekonomi.
I den tyngsta kategorin för sjukvården – den om medicinsk kvalitet – finns 13 delområden:
• Hjärtsjukvård, strokesjukvård, kärlkirurgi, cancersjukvård, diabetes, förlossning, ortopedi, ljumskbråck, gynkirurgi, intensivvård, psykiatri, perioperativ vård och njursvikt.

4. Hur kommer ni fram till målfotona, det vill säga hur jämförs sjukhusen?
Alla indikatorer och kategorier är inte lika mycket värda i jämförelsen. De viktas på tre sätt.
• Medicinsk kvalitet väger betydligt tyngre än alla de andra huvudkategorierna tillsammans. Tillgänglighet väger också tyngre än de följande var och en för sig: Hygien, överbeläggningar, ekonomi, trycksår och patientenkäter. De två sistnämnda ges minst tyngd. Patientenkäterna prioriteras förhållandevis lågt eftersom svarsfrekvensen är låg. (Se grafik nederst.)
• Även delkategorierna inom medicinsk kvalitet viktas sinsemellan. Tyngst väger området hjärta-kärl, följt av cancer. Därefter kommer förlossning, intensivvård och diabetes. Psykiatri viktas lätt, eftersom det bara finns ett jämförbart värde på detta område, och eftersom mycket av psykiatrin bedrivs utanför de jämförda sjukhusen.
• Även indikatorerna inom delkategorierna viktas.
När alla indikatorer sammanställts viktas de enligt ovan. Vinnaren får slutvärdet 100 – som vi illustrerar med en målgång på 100 meter. Övriga placeras ut i förhållande till hur långt efter vinnaren de är i slutsammanräkningen – som ett målfoto.

5. Hur går det till i praktiken?
Bland universitetssjukhus och förlossningssjukhus viktas till exempel alla indikatorer om bröstcancer lika tungt som alla om prostatacancer. De två cancerformerna får därmed lika värde inom delkategori cancer.
Ett annat exempel inom delkategori hjärtsjukvård: De olika indikatorer om hjärtinfarkt som ingår i Swede­hearts kvalitetsindex väger extra tungt i delkategori hjärta. Men i Swedehearts register ingår varken hjärtsvikt eller hjärt­kirurgi, som vi kompletterar med. Indikatorer inom hjärtkirurgi är nytt för i år.

6. Vad väger tyngst?
Vi lägger tyngd på vanliga sjukdomar där kvaliteten på behandlingen har stor betydelse för patientens livskvalitet och överlevnad.

7. När det saknas underlag på ett av sjukhusen – hur gör ni då?
Det beror på varför det saknas. Sjukhus som utför en behandling men inte rapporterar sina resultat så att det går att jämföra med andra placeras sist i just den indikatorn. Rankningen gynnar alltså dem som rapporterar. Om ett sjukhus inte utför viss vård, så drabbas det inte negativt utan får ett medianvärde.

8. Hur väljer ni vilka indikatorer som ingår?
Vi prioriterar områden som rör stora patientgrupper, där sjukhusens insats gör skillnad och där underlaget är av tillräckligt god kvalitet. Vi bygger researchen på bland annat Vården i siffror och experter vi kontaktat på nationella kvalitetsregister, SKL och Socialstyrelsen. Några indikatorer som var med i fjol är borttagna. Andra indikatorer har tillkommit, till exempel: WHO:s checklista för säker kirurgi, samt indikatorer för blåscancer och hjärtkirurgi. Förlossningsvården har också flera nya indikatorer.

9. Varför väljer ni bort underlag?
Om underlaget på ett område håller låg kvalitet, till exempel om alltför få sjukhus rapporterar, används det inte. Likaså om det saknas uppgifter på sjukhusnivå. Vi tar gärna emot förslag på bra underlag som kan ingå i nästa års rankning!

10. Vad är en indikator?
Det är en parameter, ett sätt att mäta vården.

11. Är rankningen vetenskaplig?
Nej, detta är ett omfattande journalistiskt arbete som bygger på stora mängder data. En rankning kan göras på många olika sätt – Bästa sjukhuset är vårt sätt.

Rankningens fördel är bland annat att den på ett överskådligt sätt kan sammanfatta ett stort material. Det finns också svag­heter. Resultatet är naturligtvis inte bättre än den data som stoppas in, och bara det som kan mätas kommer i fråga.

12. På vilket sätt görs rankningen?
Liksom förra året använder vi indexvärden. På så sätt tar vi hänsyn till hur stora skillnaderna i kvalitet mellan sjukhusen är. Det blir tydligt både när sjukhusen håller jämn kvalitet, och när skillnaderna är stora. Vi jämför mot det sjukhus som har det bästa värdet.

13. Medicinsk kvalitet väger överlägset tyngst. Varför vinner då inte alltid den som är bäst på det?
Enbart god medicinsk kvalitet räcker inte, det gäller ju till exempel att patienten får tillgång till vården också. Inom delkategorin medicinsk kvalitet håller sjuk­husen relativt jämn kvalitet. Det leder dels till att toppstriden i kategorin är hård, dels till att andra viktiga delkategorier – där skillnaderna mellan sjukhusens kvalitet är större – får effekt. Tillgänglighet, där vänte­tider på akuten, till cancervård och vårdgarantin ingår, väger också tungt i vår rankning.

14. Vilken hänsyn tas till demografi och patientunderlag?
Ingen, mer än när det ingår i den data som används.

15. Varför presenteras inte hela listorna, även de sämsta?
Dagens Medicin väljer att utse landets bästa sjukhus eftersom vi tror på kraften i goda exempel. För gruppen Universitetssjukhus presenteras samtliga sju sjukhus därför att underlaget i denna kategori är gott.

Bland de mellanstora och mindre sjukhusen är problemet dels att de längre ner på listan ibland inte har rapporterat in uppgifter till kvalitetsregistren, dels att vissa sjukhus kan sakna flera av de behandlingar som Dagens Medicin bedömer som väsentliga. 

Relaterat material
Här är landets bästa sjukhus – hela topplistan

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler