Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Solens UV-­strålning tycks ha stor betydelse vid merkelcells­karcinom.

Solens UV-­strålning tycks ha stor betydelse vid merkelcells­karcinom. Bild: Thinkstock

”Prata om all slags hudcancer – året runt”

Varför används inte nya moderna läkemedel mot hudcancer? Det undrar Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.

Hudcancerexplosionen i Sverige kan inte längre enbart vara en uppgift för hudläkare att upptäcka och behandla. Information måste ut till primärvårdsläkare, som ofta träffar patienten först, men också till onkologer.

Samtidigt bör kampanjen Euromelanomaveckan byta namn och upplysa allmänheten om alla olika symtom att vara uppmärksam på. Och det samtliga dagar om året. Det räcker inte att bara öppna klinikerna för alla under en vecka på våren.

Det hjälper inte längre att endast kontrollera sina leverfläckar, allmänheten måste söka vård för en rad andra symtom som kan vara förstadier eller utvecklad hudcancer. Drygt 55 procent av svenskarna oroar sig inte alls för att få hudcancer, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens senaste rapport från 2018.

Varför ser vi inte fler kampanjer och varför fungerar upptäckten av hudcancer så dåligt? Diagnoser måste ställas och nya behandlingar användas.

För merkelcellskarcinom finns sedan ett år den första behandlingen, precisionsmedicin, som cirka 60 procent av patienterna svarade på när den sattes in direkt och cirka 30 procent om den sattes in efter cytostatikabehandling, enligt studier som publicerades i Jama Oncology i september 2018 respektive Lancet Oncology i oktober 2016. Ändå används den knappt och inte heller upptäcks cancerformen i tillräcklig omfattning. Den är för okänd och misstas ofta för annan hudcancer vid diagnos.

Cytostatika som hittills har använts visar ingen bra effekt på sikt. Patienten svarar ofta bra initialt, men responsen är dessvärre inte långvarig. Så varför används inte nya moderna mediciner som kan rädda och förlänga liv?

På Världscancerdagen den 4 februari debatteras hudcancer, som ökar lavinartat i Sverige enligt en artikel i Läkartidningen nr 38/2016. Nätverket mot cancer ser två stora problem vad gäller hudcancer:

1. Att den enda kampanjen som vården ordnar heter Euro­melanomaveckan. Varför det? Här finns en naturlig informationskanal för olika symtom för de fyra hudcancersjukdomarna.

2. Att nya behandlingar, som nu börjar komma och som förlänger liv och räddar vissa, används för dåligt. Varför då?

Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor ger myndigheten råd inom områden som rör sambandet mellan UV-strålning och biologiska effekter, vilket har betydelse för förebyggande av hudcancer. Rådet går igenom förekomst och ökning av hudcancerfall, men merkelcells­karcinom, den hudcancersjukdom som fördubblats i Sverige, omnämns inte över huvud taget i rådets rapport 2018. Drygt hälften av alla merkelcellskarcinom är belägna i huvud- och halsregionen vilket talar för att solens UV-strålning är av stor betydelse vid denna diagnos, enligt artikeln i Läkartidningen (se ovan).

Det är viktigt att alla hudcancersjukdomar nämns vid dess korrekta namn, för att kunskap lättare ska kunna spridas. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler