Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Joakim Nordanstig, docent och överläkare, Kärlkirurgiska sektionen, verksamhetsområde Hybrid och intervention på Sahlgrenska universitets­sjukhuset, Anders Gottsäter, adjungerad professor och överläkare, Kärlsektionen, Skånes universitets­sjukhus och Birgitta Sigvant, medicine doktor och överläkare, Kärlkirurgiska sektionen, Kirurgkliniken, Central­sjukhuset i Karlstad.

Joakim Nordanstig, docent och överläkare, Kärlkirurgiska sektionen, verksamhetsområde Hybrid och intervention på Sahlgrenska universitets­sjukhuset, Anders Gottsäter, adjungerad professor och överläkare, Kärlsektionen, Skånes universitets­sjukhus och Birgitta Sigvant, medicine doktor och överläkare, Kärlkirurgiska sektionen, Kirurgkliniken, Central­sjukhuset i Karlstad.

”Kunskapen om benartärsjukdom förvånande låg”

Benartärsjukdom är en av vår tids mest okända folksjukdomar, skriver tre experter som efterlyser tydligare behandlingsriktlinjer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vår befolkning blir allt äldre och en naturlig följd är att fler ­drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. I dag är det enligt WHO inte längre smittsamma sjuk­domar som skördar flest liv i världen, utan i stället hjärt-kärlsjukdomar.

Benartärsjukdom hör till ­gruppen hjärt-kärlsjukdomar och är en av vår tids mest okända folksjukdomar, trots att den drabbar nästan 20 procent av den äldre befolkningen, enligt Birgitta Sigvants doktorsavhandling vid Karolinska institutet 2009. Det innebär 450 000 personer bara i Sverige.

Trots detta är kunskapen om sjukdomen förvånande låg både bland allmänheten och inom vården. Mörkertalet av drabbade är också stort eftersom många patienter aldrig söker vård för sina besvär.

Det vanligaste symtomet är smärta eller obehag i benen i samband med fysisk ansträngning. Symtomen uppfattas ofta av den drabbade som en del i ett normalt åldrande och något man får leva med. Benartärsjukdom är dock långt ifrån ofarligt, sjukdomen har hög dödlighet och innebär en påtaglig risk för komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och död till följd av hjärt-kärlsjukdom. Särskilt personer som röker, har högt blodtryck eller diabetes löper stor risk att drabbas.

Nationellt behövs krafttag för att öka kunskapen om sjuk­domen och dess symptom hos mål­gruppen, det vill säga den äldre delen av befolkningen samt deras anhöriga. I USA har bland annat National Heart, Lung and Blood Institute genomfört en framgångsrik nationell kampanj, Stay in Circulation, för att sprida kunskap om benartärsjukdom bland riskgrupperna. Något liknande behöver genomföras i Sverige för att på ett bredare plan nå ut till allmänheten.

“Även inom primärvården behöver kunskapen om benartärsjukdom öka”

Även inom primärvården behöver kunskapen om benartärsjukdom öka. Man vet att tidiga insatser i form av livsstilsförändringar och medicinering kan minska dödligheten samt risken att drabbas av allvarliga komplikationer. I dag saknas nationella riktlinjer i Sverige för behandling av benartärsjukdom vilket gör att många patienter faller mellan stolarna. Genom ett nationellt vårdprogram skulle primärvården på ett mer strukturerat sätt kunna fånga upp och sätta in behandling för dessa patienter.

För särskilda riskgrupper skulle även ett riktat screeningprogram kunna vara ett möjligt sätt att identifiera benartärsjukdom på ett tidigare stadium. En sjuksköterska eller läkare kan på ett enkelt sätt ställa diagnosen genom att mäta trycket i benen och jämföra det med blodtrycket i armen.

I dag finns flera effektiva läkemedelsbehandlingar att erbjuda patienter med benartärsjukdom. För personer med svåra symptom blir ibland operation nödvändigt. Men även för de patienter som genomgår en operation för ben­artärsjukdom är efterbehandlingen ofta undermålig. Detta enligt en svensk studie, publicerad i Journal of Vascular Surgery i oktober 2016, med data från 18 000 patienter som opererats för benartärsjukdom och som registrerats i Swedvasc (nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi). Den visade att så många som var tredje person som opererats för den allvarligaste formen av benartärsjukdom drabbades av en allvarlig hjärt-kärlhändelse (hjärtinfarkt, stroke eller död) inom tre år efter ingreppet. Den skyddande läkemedelsbehandlingen var dåligt tillgodosedd hos nästan hälften av patienterna.

Tyvärr har inga större förbättringar noterats på samhällsnivå de senaste åren när det gäller att upptäcka och behandla benartärsjukdom. I Sverige har vi alla möjligheter att ligga i framkant och därför efterlyser vi tydligare behandlingsriktlinjer och en nationell plan för att nå ut till allmänheten. 

Kommentarer