Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Akutläkaren som blir sjuksköterska

Dubbelspecialisten och akutläkaren Katrin Hruska är förstaterminare på sjuksköterskeprogrammet. I sin blogg förklarar hon varför.

Annons:
Katrin Hruska, akutläkare, internmedicinare och sjuksköterskestudent.

”Vad är det för akademiskt område som bevisligen förlänger liv och höjer livskvalitet, men är så skilt från medicinen att läkare aldrig fått det förklarat för sig?”

Så skriver Katrin Hruska på sin blogg. Hon tackar nej till intervjuer. Anledningen till intresset från flera tidningar är givetvis att läkaren Katrin Hruska efter 25 år i sjukvården har valt att börja på sjuksköterskeprogrammet. 

Hon berättar på sin blogg att hon började läsa till läkare vid Karolinska institutet 1994. Sedan dess har hon tillskansat sig två specialistutbildningar, internmedicin och akutmedicin, och bland annat haft ett stort engagemang för att utveckla akutsjukvården. Nu är hon alltså tillbaka på Karolinska insitutet, i färd med att skaffa sig ytterligare en utbildning och legitimation.

”Varför undrar många, inklusive jag själv”, skriver hon, och fortsätter med att hon därför på sin blogg vill göra ett försök att förklara.

I två blogginlägg utvecklar Katrin Hruska sina tankar och första intryck av utbildningen i omvårdnad. En hel del handlar om relationen mellan medicin och omvårdnad, och förhållningssättet yrkesgrupperna emellan.

“Jag går den här utbildningen för att jag tror att den kommer att göra mig till en bättre läkare, men kanske kommer jag fram till att jag ibland hellre vill vara sjuksköterska”

”Jag är imponerad av att vår första kurs på sjuksköterskeprogrammet är tre högskolepoäng om forskningsmetodik”, skriver Katrin Hruska. ”Men varför räknas den kursen in i omvårdnadområdet? Borde den inte till och med kunna vara gemensam för alla vårdvetenskaper, inklusive den medicinska? Det är som att man medvetet vill dra isär omvårdnadsvetenskapen från den medicinska.”

Hon skriver vidare att hon är övertygad om att goda teoretiska kunskaper i omvårdnad är viktiga för kvaliteten i vården och att sjuksköterskor behöver delta i beslutsfattandet. ”Rimligen behöver de då dela med sig av sina kunskaper till läkarna under ronder och avstämningar. För det krävs att man har ett gemensamt språk för omvårdnad, något läkarna aldrig fått lära sig och inte heller är medvetna om att de inte kan.”

Hon reflekterar också över omvårdnadsforskningens respektive den medicinska forskningens olika ansatser och metoder. ”(D)et är intressant att fundera på varför traditionerna är så olika inom omvårdnad och medicin. Tyvärr leder det till att synen på vetenskap går isär och sjuksköterskor hamnar i underläge, eftersom det är läkarna som har tolkningsföreträde i den rådande kulturen”, skriver Katrin Hruska på bloggen.

Men det är inte bara vara en önskan att föra teoretiska resonemang kring omvårdnad som har fått Katrin Hruska in i skolbänken. Hon berättar i ett tredje blogginlägg om hur hon på olika kurser med andra professioner sett läkarrollen i nya perspektiv. När tanken att börja på sjuksköterskeprogrammet väl kommit kändes den självklar. ”Som sjuksköterska har man möjlighet att arbeta i många olika miljöer och lära sig nya saker. Jag går den här utbildningen för att jag tror att den kommer att göra mig till en bättre läkare, men kanske kommer jag fram till att jag ibland hellre vill vara sjuksköterska. Hur som helst blir det en spännande tid.” 

Katrin Hruska förklarar varför hon inte vill intervjuas utan hellre, som hon skriver, "ligga lågt". Sedan hon på sin blogg "kommit ut" som sjuksköterskestuderande läkare har hon fått en mängd positiva reaktioner på sociala medier och av sjuksköterskor i sin omgivning. "Men att göra mig själv till talesperson för sjuksköterskor eller för omvårdnad skulle förstärka den maktobalans som jag själv är kritisk till", skriver hon. Hennes officiella roll har varit som representant för akutläkare i Sverige, och hon vill därför endast tala genom sin egen blogg. Hon tycks dock ta uppmärksamheten i branschmedierna som hon trots detta får, med viss ro. "(P)lötsligt är det här ute bland en större grupp läkare än den begränsade skara som följer min blogg. Nåväl, det betyder väl att det är hög tid att ringa min brorsa narkosläkaren och berätta om det här med syrreutbildningen."

Kommentarer