Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Maria J Nilsson, sjukskrivningssamordnare och Carina Wikström, schemaläggare på Cederkliniken i Piteå, följer upp och bokar in patienterna hos rätt läkare.

Maria J Nilsson, sjukskrivningssamordnare och Carina Wikström, schemaläggare på Cederkliniken i Piteå, följer upp och bokar in patienterna hos rätt läkare. Bild: Pär Bäckström/Bildbyrån

Nya rutiner gav färre sjukskrivna patienter

Under 2015 stod patienters sjukskrivningar för en stor del av den upplevda stressen hos personalen på vårdcentralen. Genom det nya arbetssättet, som infördes för två år sedan, har antalet sjukskrivningar bland patienter minskat från 25 till 14 sjukfall per 1 000 listade patienter.

Annons:
Petter Tourda, verksamhetschef på Cederkliniken.
Bild: Pär Bäckström/Bildbyrån

En relativt stor andel av vårdcentralens 12 300 listade patienter är i arbetsför ålder och av dessa är ovanligt många arbetslösa, enligt Petter Tuorda, distriktsläkare och verksamhetschef på Cederkliniken.

– Patienter kunde plötsligt ringa och be om akuttider hos läkare för att bli sjukskrivna eller få förlängning av sin sjukskrivningsperiod. Vi hade sällan en tydlig plan för uppföljning av patienten och därmed en bristande kontinuitet när det uppstod behov av förlängd sjukskrivning, säger han.

Läkaren ska kunna förklara kopplingen mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitets­begränsning, den så kallade DFA-axeln. Men intygen saknade ofta en sådan tydlig beskrivning eftersom patienterna själva hade svårt att förklara varför de inte kunde arbeta. Det ledde till många krav på kompletteringar från Försäkringskassan vad gällde patienternas aktivitetsbegränsning.

Under 2016 insåg vårdcentralen att något behövdes göras för att förbättra arbetsmiljön.

– Vi upplevde det som att vi sprang och släckte bränder hela tiden. Därför ville vi förändra vårt arbetssätt i grunden och arbeta mer proaktivt, till exempel genom att få patienten mer delaktig i sjukintygets utformning.

Efter diskussioner och förankringsarbete i personalgruppen infördes i januari 2017 det nya arbetssättet med fyra olika åtgärder: autoanamnes, patientinformation, utbildning av läkare och samordning genom en sjukskrivningssamordnare.

Personalen tog fram en blankett för autoanamnes, det vill säga där patienten själv ska beskriva sin funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning före läkarbesöket.

– Läkaren ska i dag också försöka göra en tydlig rehabiliteringsplan tillsammans med patienten. Det gäller att tydliggöra patientens ansvar för sin egen rehabilitering, påpekar Petter Tuorda.

Cederkliniken

Vårdcen­tralen Ceder­kliniken drivs av Praktikertjänst och öppnade sommaren 2010. Verksamheten leds av en sjuksköterska och tre distrikts­läkare.

En sjukskrivningssamordnare tillsattes på halvtid med uppgift att serva patienterna. Den följer upp sjukskrivningsfallen och bokar vid behov in tid för ny bedömning hos läkare. Sjukskrivningssamordnaren jobbar nära vårdcentralens schemaläggare, vilket gör det enklare att hitta tider hos rätt doktor.

Av vårdcentralens 40 anställda är sju utbildningsläkare som ska bli specialister inom allmänmedicin. Personalen jobbar i kontorslandskap och läkarna kan därför enkelt få direkt stöd av sina kollegor vid tveksamma sjukskrivningsfall.

– I dag har vi en stabil nivå på drygt 150 pågående sjukfall bland våra listade patienter. Antalet långtidssjukskrivna över 90 dagar har sjunkit från 130 till 70 personer. Nivån har inte rört sig sedan oktober i fjol. Sjukskrivningsfallen på grannvårdscentralerna har inte heller ökat. Dessutom har begäran om komplettering från Försäkringskassan minskat betydligt – vårdcentralen har minst tio gånger färre frågor om komplettering än snittet för Sverige, säger Petter Tuorda.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler