Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst.

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst. Bild: Linnea Rheborg/Bildbyrån

”Kanske kan vi skjuta de sjuka åren framför oss”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

70 är det nya 50. I alla fall om man får tro Ingmar Skoog, professor i psykiatri och före­ståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Age Cap, vid Göteborgs universitet. Tillsammans med sina kollegor har han studerat svenska 70-åringar sedan 1970-talet och funnit att dagens äldre mår bättre än gårdagens. De är friskare, mer aktiva och lyckligare. En 70-åring i dag är i samma intellektuella och fysiska form som en 50-åring på 70-talet.

Det är lätt att tänka sig att medicinska framsteg har gett en bättre hälsa. Men i en intervju lyfter Ingmar Skoog även samhällsförändringar som en viktig orsak. Man har trots allt jämfört 70-åringar födda strax efter sekelskiftet med dito födda på 1940-talet. De förstnämnda växte upp i ett fattigt Sverige, under förhållandevis svåra umbäranden, medan 40-talisterna har levt sina liv i ett välfärdssamhälle.

Att hälsan hos den äldre delen av befolkningen förbättrats är goda nyheter av många skäl. Kanske innebär detta exempelvis att oron för den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser för sjukvården är överdriven? För det brukar ju sägas att hälso- och sjukvårdskostnaderna kommer att öka kraftigt i takt med en åldrande befolkning. Men detta kan delvis kompenseras av den förbättrade hälsan.

Många tänker sig nog att vi håller allt skröpligare åldringar vid liv och på så vis ökar den sammanlagda sjukligheten i befolkningen. Så kan det möjligen vara. Men samtidigt tyder Age Caps forskning på att vi i högre utsträckning får uppleva god hälsa även på ålderns höst och att vi inte nödvändigtvis är sjuka under en längre period av våra liv bara för att medellivslängden ökar. I stället verkar vi i hög grad få fler friska år och skjuter på så vis våra sjuka år framför oss.

“Dagens äldre är friskare, mer ­aktiva och lyckligare än gårdagens.”

Det är främst de sista åren av våra liv, när vår hälsa är som sämst, som vi behöver den mest intensiva och kostsamma sjukvården. Åldern kan alltså spela mindre roll för vår sjukvårdskonsumtion än vad vi kanske kan tro. I stället verkar det vara närheten till döden, som inte påverkas av ökad medellivslängd, som verkar ha störst betydelse.

Samtidigt som det rapporteras om pigga 70-åringar, verkar dock befolkningen i stort ha fått en försämrad kondition de senaste dryga 20 åren. Detta enligt en studie av bland annat Elin Ekblom Bak, lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, som baserades på data på över 350  000 män och kvinnor ur den arbetsföra befolkningen. Försämringen var mer uttalad bland unga (18–34 år), jämfört med gamla (50–74 år). Den fantastiska utvecklingen av den äldre befolkningens hälsa bör man nog inte ta för given.

Huruvida framtidens 70-åringar får åtnjuta ytterligare förbättringar i fysisk och psykisk hälsa återstår att se. Men man får skynda sig att fylla 70 år. Det dröjer nog inte länge tills politiker inser att om 70 är det nya 50, är 85 det nya 65. 70-årsdagen skulle då snart innebära starten på de sista 15 åren av arbetslivet.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler