Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Urban Pettersson Bargo, styrelse­ledamot i Psykiatri­fonden och vd och grundare i Wemind Psykiatri.

Urban Pettersson Bargo, styrelse­ledamot i Psykiatri­fonden och vd och grundare i Wemind Psykiatri.

Forskningsstödet till psykiatrin behöver öka

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

När Psykiatrifondens ordförande Martin Schallings faster gick bort kunde man i dödsrunan välja att skänka pengar till Psykiatrifonden eller Sjöräddningssällskapet. Det sistnämnda eftersom hennes man gillade havet.

Det unika med detta är att det är första och enda gången Psykiatri­fonden stått med i en dödsruna. Så hur gick det? Det kom in 126 donationer, men hela 125 av dessa gick till Sjöräddningssällskapet. Endast en var tillägnad Psykiatrifonden.

Det är också bara en som testamenterat något till Psykiatrifonden. En enda på 25 år. Samtidigt finns Cancerfonden med i tusentals dödsrunor och hundratals testamenten varje år. Cancerfonden delar ut 450 miljoner kronor varje år, Psykiatrifonden 1 miljon.

Det är naturligtvis fantastiskt att den enormt viktiga cancerforskningen får välbehövda bidrag varje år. Värre är att forskningsanslagen till psykiatrisk forskning är så blygsamma. Den psykiska ohälsan har ökat. Andelen av befolkningen 16–84 år som anger nedsatt psykiskt välbefinnande har de senaste tio åren ökat från 12 till 17 procent, enligt data från Folkhälsomyndigheten.

“Det mänskliga lidandet såväl som samhällets kostnader är stora.”

Bland unga, i åldersgruppen 16–29 år, är ökningen än mer dramatisk. Där har andelen ökat från 16 till 25 procent. Det mänskliga lidandet såväl som samhällets kostnader är stora. Som Kerstin Evelius, avgående nationell samordnare för insatser på området psykisk hälsa, konstaterade i en debattartikel i Svenska Dagbladet i januari 2019: ”Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron.

Åtta av tio som beviljas aktivitetsersättning har en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa kostar nu samhället totalt över 200 miljarder kronor varje år, nära 5 procent av BNP. Och vi ser ingen förändring till det bättre”.

Psykisk ohälsa är också en klassfråga. Även om evidensbaserad psykiatrisk vård blivit mer tillgänglig är det i första hand resursstarka personer som haft nytta av detta. Klyftorna ökar. Varför är det så viktigt med forskningsmedel för att komma till rätta med ökande psykisk ohälsa? Därför att vi vet att det fungerar. Ett bra exempel där forskning gjort skillnad är inom självmord. Antalet självmord i dag har halverats jämfört med på 1980-talet, till stor del tack vare förbättrat kunskapsläge och bättre metoder – som kommer av forskning. Vad behöver då göras för att psykiatrisk forskning ska uppfattas som mer attraktiv för företag, fonder och privatpersoner? Som jag ser det är det framför allt två saker som måste till.

1. Vi måste bli bättre på att berätta om resultaten från forskningsbaserade vård­insatser. På Wemind Psykiatri, där jag är grundare och vd, arbetar vi med att systematiskt mäta och följa upp behandlingsresultatet för varje patient. Förutom att det ger oss ovärderlig information om behandlingen i det individuella fallet, så visar de sammantagna mätningarna på styrkan i evidensbaserad psykiatrisk vård. Det blir helt enkelt tydligt att psykiatrisk forskning ger resultat! Långt fler patienter med exempelvis paniksyndrom, PTSD, socialt ångestsyndrom eller depression blir friska och kommer tillbaka i samhället när de får den psykologiska behandling och de läkemedel som i klinisk forskning visat sig ha bäst effekt.

Här är det också viktigt att ha samma tankesätt som i somatisk vård. Att vi i dag arbetar med de bästa möjliga metoderna betyder inte att vi är ”klara”. Precis som i exempelvis cancervård måste vi utgå från att psykiatrisk vård om 50 år är mycket bättre än den är i dag, och att det är forskning som ska ta oss dit.

2. Stigmat kring psykisk ohälsa måste minska. Att 125 av 126 donatorer valde att ge pengar till Sjöräddningen i stället för till Psykiatrifonden förklaras bäst av det stigma som fortfarande omgärdar psykisk ohälsa. Detta trots att psykisk ohälsa ökar i Sverige och var tredje person drabbas. #allakännernågon är ett initiativ från Psykiatrifonden med syfte att öka förståelsen för psykisk ohälsa – och för att få in de pengar till forskningen som behövs för att på allvar ta tag i problemet. Privatpersoner, företag och fonder behöver förstå hur kritiskt läget är och hur oerhört mycket forskningsstödet kan göra för att förbättra psykiatrin.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler