Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hans Rutberg, tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet, Linköpings universitet och ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för säker vård.

Hans Rutberg, tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet, Linköpings universitet och ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för säker vård. Bild: Lovisa Engblom

Arbetsmiljön har avgörande betydelse för patientsäkerheten

Troligen är det så att medarbetare i vården inte får rimliga förutsättningar för att arbeta patientsäkert, skriver Hans Rutberg, ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för säker vård.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Även om svensk sjukvård uppvisar medicinska resultat i världsklass så är den inte så säker som den kan och bör vara. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, får cirka 110 000 patienter på sjukhus varje år vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Knappt hälften bedöms som lindriga, men i cirka 45 procent av fallen leder skadorna till en förlängd sjukhusvistelse

Merkostnaderna för de extra vårddagar som blir följden beräknas till cirka 9 miljarder kronor per år, närmare 15 procent av den totala kostnaden för att driva Sveriges akutsjukhus. OECD har funnit samma resultat och betonar vikten av det förebyggande arbetet. Oavsett de ekonomiska kostnaderna är det ändå den patient som drabbas som bär den tyngsta bördan.

“Troligen är det så att medarbetare i vården inte får rimliga förutsättningar för att arbeta patient­säkert.”

Arbete med att förbättra patientsäkerheten har pågått under mer än tio år och många nya verktyg och metoder har tagits fram. Vi vet i dag vilka vårdskadorna är och åtgärdsprogram finns. Varför minskar då inte antalet skador i den takt som vore önskvärt? Troligen är det så att medarbetare i vården inte får rimliga förutsättningar för att arbeta patientsäkert.

Ansvaret för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården ligger hos vårdgivare inom regioner och kommuner. Ett ansvar som förpliktigar! Socialstyrelsen skrev redan 2013 att ”en grundförutsättning för patientsäkerhet är att det finns tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens för att utföra grunduppgifterna och att de anställda ges bra förutsättningar för sitt arbete”.

Grunden till en förbättrad sjukvård är att patienternas behov sätts i fokus liksom vårdens kvalitet och säkerhet. Det finns en ständig inbyggd motsättning mellan säkerhet och andra prioriteringar. Därför krävs att ledningen ändrar fokus så att kvalitet och säkerhet sätts främst, inte ekonomiska och administrativa mål. Ett ökat fokus på kvalitet och säkerhet ger ett bättre resursutnyttjande. För det krävs en närvarande ledning med reella kunskaper om verksam­heten som tydligt visar vad som är viktigt och vilka mål som eftersträvas – med patienten i fokus. Att ledningen många gånger har en annan uppfattning om patientsäkerhetsnivån än de som arbetar närmast patienterna är känt.

För att vi ska kunna förbättra patientsäkerheten i morgon behöver medarbetare i dag få tid att reflektera över det som blev fel i går. Den tiden finns inte i dagens sjukvård. Ett begrepp som används i säker­hets­sammanhang är ”normalisation of deviance”: det avvikande har blivit det normala. Ett exempel är när normaltillståndet präglas av kompetensbrist och brist på personal. Medarbetarna blir efter hand så vana att arbeta under sådana förhållanden att de inte längre reagerar.

En god arbetsmiljö är nödvändig för att klara vårdens största utmaning i framtiden: att behålla engagerade och kompetenta medarbetare och att rekrytera nya. Den starka kopplingen mellan god arbetsmiljö och god patientsäkerhet blir allt oftare uppmärksammad och en sanning som fortfarande gäller är det som står Predikaren 3:2: ”Jag såg att intet är bättre för människan än att hon är glad under sitt arbete.”

Kommentarer