Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Yvonne Freund Levi, docent vid Karolinska Institutet, lektor vid Örebro universitet och överläkare vid psykiatriska kliniken Tiohundra AB och Bengt Annebäck, specialist i allmän psykiatri vid Tiohundra AB, leg psykoterapeut och mindfulness­instruktör

Yvonne Freund Levi, docent vid Karolinska Institutet, lektor vid Örebro universitet och överläkare vid psykiatriska kliniken Tiohundra AB och Bengt Annebäck, specialist i allmän psykiatri vid Tiohundra AB, leg psykoterapeut och mindfulness­instruktör Bild: Karl Gabor

Forskning stöder mindfulnessträning i psykiatrin

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Den största delen av de sjukskrivna utgörs av patienter med psykisk ohälsa och då rör det sig ofta om depressioner och stressyndrom.

EU och världshälsoorganisationen WHO har i en rapport 2018 beräknat att den psykiska ohälsan i dag kostar vårt svenska samhälle 200 miljarder kronor varje år. Vad än kostnaden är så är det uppenbart att vi måste satsa mycket mer på att förebygga stressjukdomar och psykisk ohälsa och att hitta lättillgängliga, effektiva behandlingsmetoder som är kostnads­effektiva.

Forskare vid Lunds universitet visade för några år sedan att mindfulnessträning i grupp gav lika goda resultat vid depression och ångest som individuell kognitiv beteendeterapi, KBT, i primärvården. Det finns allt mer evidens för goda effekter på stressymtom och seriös forskning visar att mindfulnessträning kan förhindra återfall i depression.

När mindfulnessträning nu börjar användas mer även i psykiatrin är det angeläget att utvärdera om den kan vara lika framgångsrik i specialistpsykiatrin som i primär­vården.

Hösten 2015 startade vi därför ett forskningsprojekt på psykiatriska mottagningen Tiohundra AB i Norrtälje gällande patienter med diagnosen återkommande depression. Studien omfattade effekter av mindfulnessbaserad kognitiv terapi, MBKT, som tillägg till sedvanlig behandling. Denna studie kunde genomföras med stöd av enheten för forskning och utveckling vid Tiohundra AB.

Efter godkänd etikprövning randomiserades 34 patienter till antingen behandlingsgruppen, som fick delta i en åttaveckors gruppträning, eller till en kontrollgrupp.

Vi mätte symtomen med beprövade självskattningsskalor, som bland annat mätte graden av depression, graden av utmattning och förmågan till att vara medvetet närvarande i nuet. Initialt mätte vi också stresshormonet kortisol i saliv. Mätningarna skedde före gruppbehandling, efter gruppen och efter ett år.

“Den psykiska ohälsan kostar i dag vårt svenska samhälle 200 miljarder kronor varje år.”

Vid denna första mätning såg vi en sänkning av symtomen och stresshormonet kortisol i behandlingsgruppen efter behandling och efter ett år. Hälften av patienterna i behandlingsgruppen fullföljde dock inte studien varför vi fick komplettera med ytterligare en behandlingsgrupp med 17 patienter och i stället för att jämföra med kontrollgrupp utvärdera effekterna på varje individ.

I vår forskningsrapport som blev klar våren 2018 kunde vi se klart positiva effekter även om grupperna fortfarande var små. Vi kunde också se att betydligt fler patienter avslutade grupp­träningen i förtid i psykiatrin än i de många grupper som hållits på stressrehabiliteringen i Tiohundras primärvård, men att de som fullföljde hade kunnat minska sina symtom påtagligt och mådde betydligt bättre efter grupp­träningen och kunde vara mera närvarande i nuet.

Vi kunde också konstatera att patienter med återkommande depression på en psykiatrisk mottagning har uttalade symptom även mellan skoven av sjukdom trots långvarig kontakt med psykiatrin. Genomsnittsvärdena för depressionssymtom och skattningarna för utbrändhet låg över gränsen för utmattningssyndrom. Efter behandling sjönk dessa påtagligt.

Rapporten visar på signifikanta resultat framför allt när det gäller förmågan till att vara medvetet närvarande i det dagliga livet och när det gäller att skapa ett andrum mellan impulser och reaktion. Detta har stor betydelse för att minska stressymtom och för att minska risken för återfall. Vi kunde också se signifikant positiva effekter på depressionssymtom, utbrändhetssymtom och känslan av välbefinnande.

Ett intressant resultat är förstås det stora bortfallet i behandlingsgrupperna (14 av 34). Vid intervjuer med deltagarna framkom att deltagarna var mycket positiva till gruppträningen och alla ansåg att denna borde finnas som resurs på en psykiatrisk mottagning. Det framkom också att upplägget i psykiatrin kan behöva anpassas så att hemuppgifterna mellan gruppträningarna begränsas. De upplevdes som betungande för flertalet och var en anledning till avhoppen.

Vår studie visar att patienter på en psykiatrisk mottagning med upprepade depressionsperioder har omfattande symtom även mellan skoven. Mindfulnessträning i grupp skulle kunna bli ett verksamt tillägg till behandlingen i psykiatrin till en låg kostnad. Huvudmännen måste dock se till att mindfulnessinstruktörerna är välutbildade och får vidareutbildning och att de får tillräckliga resurser för verksamheten.

Psykiatrin är i dag pressad och måste utveckla sina metoder med hälsoekonomisk effektivitet. Ett stort antal patienter med utmattningssyndrom, PTSD, ADHD och psykos har kognitiva funktionsnedsättningar, som de inte får tillräcklig hjälp med. Det vore önskvärt att nya forsknings­projekt inleds för att utreda om dessa patientgrupper också kan få hjälp av mindfulnessträning i grupp och vilka anpassningar som i så fall krävs.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler