Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet

Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet Bild: Sandra Johnson

”Syns inte, finns inte”

Vi är oroade över signaler vi fått om att Socialstyrelsen inte kommer att utvärdera effekten av rehabiliteringsinsatser för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar, skriver Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet.

 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Idag träffar vi på Reumatikerförbundet Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Socialstyrelsen uppdaterar just nu de nationella behandlingsriktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, något som vi välkomnar. Däremot är vi mycket oroade över de signaler som vi fått om att Socialstyrelsen inte kommer att utvärdera effekten av rehabiliteringsinsatser för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar.

Det är glädjande att se att när det gäller riktlinjerna för artros tar Socialstyrelsen hänsyn till den vetenskapliga evidens som finns när det handlar om effekten av rehabiliteringsinsatser. Det är bra och lovvärt. Det vi däremot saknar är att samma utvärdering görs för inflammatoriska reumatiska sjukdomar, som till exempel reumatoid artrit och ankyloserande spondylit.

Det som skrivs i riktlinjerna kommer att spela en stor roll för de över en miljon människor som lever med någon reumatiskt sjukdom. Många av dem lever med svår smärta och trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och risk för allvarliga följdsjukdomar, med förtidig död som följd.

Vi hävdar att det finns vetenskaplig evidens för att rehabiliteringsinsatser tillsammans med läkemedel är en effektiv behandling vid inflammatorisk reumatisk sjukdom. I ett flertal systematiska översikter, som enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har högsta evidensnivå, redovisas att rehabilitering i form av fysisk aktivitet och träning är effektivt.

Även i europeiska rekommendationer hävdar EULAR (The European League Against Rheumatism) att fysisk träning är en hörnsten i all behandling av både inflammatoriska reumatiska sjukdomar och artros. Varför tar inte Socialstyrelsen till sig det i utvärderingsarbetet?

Forskning som utvärderar effekten av konditionsträning och styrketräning vid inflammatorisk reumatisk sjukdom visar att träning kan ha positiva effekter på flera sätt. Såväl sjukdomsaktivitet, inflammation, smärta, trötthet och livskvalitet påverkas positivt och bör därför ingå som en del av behandlingen. Det är väl känt att den som har en hög fysisk aktivitetsnivå minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, som är den vanligaste följdsjukdomen och som oftast är det som förkortar  reumatikers liv.

Effektiv rehabilitering innebär att människor får möjlighet att träna rätt, må bättre, få en ökad livskvalitet och en ökad arbetsförmåga. Tillgången till rehabilitering ojämlik i dag. Regionerna prioriterar rehabilitering olika och ibland inte alls. Vi tror att det finns en uppenbar risk för att rehabiliteringsinsatser inte kommer att erbjudas personer med inflammatorisk reumatisk sjukdom.  

Om utvärdering av rehabiliteringsinsatser inte kommer att finnas med i Socialstyrelsens revidering, hur ska då beslutsfattare i regionerna veta att det är en effektiv behandling?

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler