Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

I de första nationella riktlinjerna för psoriasis får biologiska läkemedel hög prioritet.

I de första nationella riktlinjerna för psoriasis får biologiska läkemedel hög prioritet. Bild: Getty Images

Uppföljning får högsta prioritet vid psoriasis

Biologiska läkemedel och klimatvård får framträdande plats i Socialstyrelsens första riktlinjer för psoriasis som nu presenteras. Uppföljning av behandlingseffekt ges högsta prioritet.

Annons:
Alexandra Karlén, Socialstyrelsen.
Bild: Anna Lord

Den slutgiltiga publiceringen av riktlinjerna skulle egentligen ha kommit tidigare i år. Anledningen till att det blev först nu är att patenten på TNF-hämmaren Humira gick ut i höstas och Socialstyrelsen ville invänta de prisförhandlingar som pågått mellan regionerna, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och företagen.

– Vi vill att fler patienter ska få tillgång till den här effektiva behandlingen och vi vet att det ser olika ut i landet. Det var viktigt för oss att invänta förhandlingarna så att vi inte var inaktuella redan från början, säger Alexandra Karlén, projektledare på Socialstyrelsen som arbetat med riktlinjerna.

Både TNF-hämmare och de så kallade interleukinhämmare har fått en högre prioritering jämfört med remissversionen av riktlinjerna som kom för ett år sedan. 

Socialstyrelsen konstaterar att det finns en stor underbehandling av psoriasis. Som en del i att komma till rätta med det får strukturerad uppföljning av behandlingseffekt den allra högsta prioriteten i riktlinjerna. Det är också den enda insatsen som får det.

– Här var experterna helt ense. Om vi ska undvika att patienter står på ett läkemedel i flera år, utan att blir tillräckligt hjälpta måste behandlingen följas upp och utvärderas noga för att undvika onödigt lidande, säger Alexandra Karlén.

Eftersom psoriasis är en systemisk sjukdom och det finns en omfattande samsjuklighet lyfter riktlinjerna också vikten av samarbete mellan primär- och specialistvård, något som inte alltid finns i dag.

– Psoriasispatienter har en sämre generell hälsa än andra och en högre risk för livsstilssjukdomar. Därför är livsstilsinterventioner viktiga. Vi vet till exempel att läkemedlen ofta har bättre effekt på dem som har bättre levnadsvanor. Det är väldigt komplext, säger Marcus Schmitt-Egenolf, professor och ämnesansvarig dermatolog i riktlinjearbetet.

Klimatvård, det som ibland kallas för solresor, ska enligt riktlinjerna erbjudas av alla regioner till patienter med svår psoriasis för vilka ingen annan behandling fungerar.

– Här vet vi att det är väldigt ojämlikt och att bara hälften av regionerna erbjuder klimatvård. Vår förhoppning är att riktlinjerna ska skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik psoriasisvård, säger Alexandra Karlén.

Socialstyrelsen arbetar även med en kartläggning av det aktuella läget inom psoriasisvården i landet. Resultatet av den presenteras under hösten.

Läs riktlinjerna i sin helhet här.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler