Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Kjell Asplund.

Kjell Asplund. Bild: Thinkstock, fribild

Utredare föreslår statlig portal för alternativmedicin

Information om alternativmedicin ska gå att hitta på 1177 och hälso- och sjukvårdspersonal bör få orienterande utbildning inom området. Det anser utredningen, som i dag lämnas till regeringen.

Annons:

– Jag är en pragmatiker. Vi lämnar bara förslag som har en rimlig chans att gå igenom.

Det säger professor emeritus Kjell Asplund, som i dag lämnar sitt över 600 sidor långa delbetänkande Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog till socialdepartementet. 

Han låter som lugnet själv, men utredningen handlar om något som genom decennier varit ett getingbo, och som också, konstaterar han, utretts flera gånger utan att några större förslag har gått igenom. 

I betänkandet konstateras att en stor del av svenskarna använder sig av komplementära eller alternativa metoder, förkortat kam. Så många som hälften av de kroniskt sjuka och cancerpatienter tar del av kam-behandlingar samtidigt som de behandlas i den traditionella hälso- och sjukvården. Ändå är sjukvårdspersonalens kunskaper om dessa metoder liten. Utredaren föreslår därför att orienterande utbildning ska införas i vissa vårdutbildningar. 

Vad säger du om invändningen att studenter inom hälso- och sjukvård inte bör lägga tid på att studera metoder som saknar vetenskapligt stöd?
– Det handlar inte om att lära sig utföra några metoder, utan att man ska veta vad det rör sig om och något om de bakomliggande idéerna. Men också att få en orientering om kritiken som brukar riktas mot kam, säger Kjell Asplund, och fortsätter:

– Jag har alltid tyckt att det är konstigt att det här är ett område som läkare inte bryr sig om alls. Det är en slags hemlig box – vi frågar om allt möjligt annat, alkoholvanor, livsstil och motionsvanor. Men det här, som hälften av patienterna tar del av, det tar vi inte reda på.

Syftet med en ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen är att förbättra förutsättningarna för förtroendefulla samtal i sjukvården, och i slutändan en ökad patientsäkerhet.

– I dag tvekar patienterna inför att prata om sina alternativa behandlingar, av rädsla för att bemötas med negativa reaktioner eller fördömanden, säger Kjell Asplund.

Eftersom flera behandlingar, framför allt inom örtmedicin, kan påverka och interagera med annan medicinsk behandling, kan det handla om ett omedelbart patientsäkerhetsproblem om patienterna inte vågar tala om sina kam-behandlingar.

Utredningen konstaterar också att den som söker information om kam-metoder på nätet i princip enbart hittar utövarnas marknadsföring.

– Som konsument är man hänvisad till väldigt vinklad information, säger Kjell Asplund.

Han föreslår därför en obunden svensk portal. Socialstyrelsen ska äga källmaterialet och information om kam-metoder ska finnas på 1177 Vårdguiden.

– 1177 är ett bra ställe för det är där folk söker information. Men det ska vara tydligt åtskilt, med en egen flik, från annan information, säger Kjell Asplund.

Finns det inte en risk att metoder med tveksam nytta på något vis legitimeras bara genom att finnas på 1177 Vårdguiden?
– Det är ju den invändning som finns. Samtidigt måste vi se situationen som den är. Väldigt många använder sig av kam-medicin. I Norge och delvis i Danmark finns obunden information om dessa metoder.

Portalen ska innehålla kortfattad information om de olika metoder som finns. Det ska också stå vad som är känt om effekt och risker. Kjell Asplund berättar om den norska förebilden:

– Där står ofta att underlaget är otillräckligt eller att underlaget är omstritt. Det blir tydligt vad metoden har för dignitet.

Information ska också finnas om vad man som konsument ska tänka på om man planerar att genomgå en behandling, som frågor om försäkringar och utförarens utbildning.

I utredningen finns också en kartläggning av alternativa metoder inom kam-området, de utbildningar inom alternativmedicin som finns i Sverige och den forskning som bedrivs på området.  

– Sist det gjordes en bred kartläggning var 1989. Vi tyckte att det var dags att göra en rejäl uppdatering, säger Kjell Asplund.

Av alla alternativa metoder, finns det några där du ser att riskerna är särskilt stora?
– På risksidan finns det tre huvudområden. Det första är örtmediciner med biverkningar och möjliga interaktioner med läkemedelsbehandlingar. Det andra är oskickligt bedriven psykoterapi, som i vissa fall riskerar att orsaka mer skada än nytta. Det tredje är då alternativa utförare uppmanar patienter att avbryta verksam medicinsk behandling.

Den risken har bland annat Schizofreniförbundet rapporterat om, berättar Kjell Asplund. Patienter rekommenderas av psykoterapeuter eller homeopater att dra ner på sin farmakologiska psykosbehandling.

Men än inte arbetet klart för Kjell Asplund och hans utredning. Tilläggsdirektivet om den så kallade kvacksalverilagen, närmare bestämt att se över den paragraf i Patientsäkerhetslagen som rör komplementär och alternativ vård, ska redovisas i slutbetänkandet om två månader. Men Kjell Asplund verkar vara på banan även med den sista delen.

– Vi har ett jordnära förslag som borde kunna accepteras brett.

Lugnet som Kjell Asplund förmedlar i sina svar, har förmodligen varit en tillgång under arbetet med utredningen, liksom i Asplunds andra uppdrag på områden som ofta får diskussionens vågor att gå höga.

– Vi har haft en expertgrupp med en bred representation – alltifrån preses i Kungliga Vetenskapsakademien till ordföranden i homeopatföreningen. Så synpunkter har vädrats, säger Kjell Asplund.

Relaterat material
Utredning ser över kvacksalverilagen

Kommentarer