Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lena Nyholm (till höger) leder utbildningen av kliniska handledare på Akademiska sjukhuset. Här i samtal med sjuksköterskan/adepten Anna-Lisa Parlapiano.

Lena Nyholm (till höger) leder utbildningen av kliniska handledare på Akademiska sjukhuset. Här i samtal med sjuksköterskan/adepten Anna-Lisa Parlapiano. Bild: Staffan Claesson/Bildbyrån

Handledd personal stannar gärna kvar

För att minska personalomsättningen och hindra att många oerfarna sjuksköterskor jobbar tillsammans har sjukhuset i Uppsala börjat utbilda seniora sjuksköterskor i att handleda de mer juniora.

Annons:

Tre handledarroller

Kliniska handledare jobbar bedside nära patienterna som ett bollplank i praktiska situationer.

Reflektions-handledare håller i gruppsamtal om omvårdssituationer och patientmöten.

Teoretiska handledare jobbar på att stödja den teoretiska och vetenskapliga utvecklingen i omvårdsarbetet.

Precis som många andra tampas Akademiska sjukhuset i Uppsala med stor omsättning på sjuksköterskor. Ungefär en tredjedel av dem har haft legitimation i högst fyra år. Nu har sjukhuset infört ett professionssteg, där nyexaminerade sjuksköterskor erbjuds kompetensutveckling samtidigt som de mer erfarna får nya utvecklingsmöjligheter, främst i form av utbildning till handledare.

– Både chefer, handledare och adepter är jättenöjda. Avdelningar där konceptet fungerar bra har ett större inflöde och ett mindre utflöde av sjuksköterskor. Det beror förstås på många saker, men professionssteget kan vara en av förklaringarna, säger projektledaren Lena Nyholm som arbetat som sjuk-sköterska i över 20 år.

I dag finns ett nittiotal handledare med tre olika inriktningar på sjukhuset: kliniska handledare, reflektionshandledare och teoretiska handledare. Målet är att alla slutenvårdsavdelningar ska ha minst en handledare. Men det är en utmaning att hitta tid till handledning i en ofta redan pressad vardag. Enligt Lena Nyholm har olika avdelningar löst det på olika sätt. Några, till exempel akuten och neurointermediärvårdsavdelningen, har heltidsanställda kliniska handledare.

– På en del avdelningar har personer som koordinerar vårdplatser och sjukluckor blivit handledare, säger hon.

Tillsammans med en psykolog håller Lena Nyholm i utbildningen för de kliniska handledarna. Att handleda kollegor är inte riktigt samma sak som att handleda studenter, enligt henne.

– Här ska de inte bedöma och visa, utan de ska mer gå bakom och ”knuffa” adepten framför sig. De kan skugga en oerfaren sjuksköterska under några timmar och ge feedback på det hen gör: ”det här gick jättebra, här skulle man kanske göra så här…”.

Märks det i lönekuvertet att man är handledare?

– Det är inte så att man får en automatisk löneförhöjning. Men vi håller på att införa en ny kompetensmodell för sjuksköterskor på Akademiska. När en sjuksköterska tar på sig handledarrollen så byter den steg i modellen, och när man byter steg får man en annan lön.

Vem som helst kan dock inte bli handledare. Helst ska man bli handplockad av chefen. Forskning visar att ansökningslappar på anslagstavlan i fikarummet sällan ger bra resultat. Risken är att icke lämpliga personer söker.

– Samtidigt blir en del besvikna för att de inte blir headhuntade. Så vi har gjort en kombination. Som sjuksköterska kan man anmäla sitt intresse till sin chef, och som chef kan man fråga någon som man tycker är lämplig om den vill bli handledare, säger Lena Nyholm.

Konceptet är på väg att spridas till fler yrkeskategorier på sjukhuset. Nyligen anställdes en projektledare som ska ta sig an samma upplägg för hälsoprofessionerna, alltså arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, kuratorer, logopeder och psykologer.

– De är nog i gång med handledarutbildningar efter sommaren. Vi har också pratat om undersköterskor, men där är inget bestämt, säger Lena Nyholm.

Relaterat material
Nya yrkestitlar ger mer i lönekuvertet

Kommentarer