Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Aline Lessner/Bildbyrån

”Låt fler unga läkare forska – för sjukvårdens framtid”

”Att färre läkare forskar utgör ett demokrati- och folkhälsoproblem”, det skriver Stefan Peyda.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Stefan Peyda, AT-läkare, Region Västernorrland, ledamot Sylf Västernorrland för Sveriges Yngre Läkares Förbund (Sylf) Västernorrland och Uppsala

Andelen forskande läkare fortsätter att minska enligt ny statistik från Läkarförbundet och Statistiska centralbyrån. Läkaryrket blir allt mer fokuserat på vårdproduktion och möjligheterna för en forskarkarriär begränsas, även för läkarstudenter och underläkare där forskarintresset är stort.

En jämlik och modern vård i världsklass kräver verksamhetsnära forskning där vetenskapens kritiska förhållningssätt resulterar i väl underbyggda beslut kring behandlingsmetoder och sjukhusledning. Forskning driver även utveckling och förbättringsarbete framåt. Särskilt utanför universitetssjukhusen blir läkare med forskarkompetens en viktig tillgång. Att färre läkare forskar utgör därför ett demokrati- och folkhälsoproblem. 

Tre förslag ges här på hur regionerna kan gynna medicinsk forskning och säkra återväxten bland unga läkare.

Öka antalet kombinationstjänster, från under- till överläkare. Med sin unika helhetssyn är forskande läkare en länk mellan vetenskap och klinik. Läkaren möter patienterna och exponeras för deras problem. Forskaren inspireras av utmaningarna och skapar nya eller förbättrade behandlingar.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen ”medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete” vilket även bör avse unga läkares forskning. Forskartjänster under allmäntjänstgöring saknas trots detta på 47 av 69 orter.

Underläkare väljer bort forskning när den inte kan bedrivas inom ramen för en klinisk anställning. Under utformningen av den nya basttjänstgöringen bör underläkares starka forskningsintresse beaktas och en utökning av kombinationstjänster ske. 

Värdesätt forskarkompetensen, även utanför universitetssjukhusen. Fackförbundet Saco har visat att forskning är olönsamt för läkare och sällan ger meriter. För kvinnliga läkare, som redan har sämre löneutveckling, riskerar forskningen bli en ytterligare bromskloss. Även etablerade forskande läkare - som sprider den senaste kunskapen till patienter, kollegor och studenter - bör värderas högre då unga läkare behöver mentorer som vägleder, förmedlar kontakter och lär ut det vetenskapliga förhållningssättet. Möjligheter till och värdesättandet av forskning utgör dessutom en attraktionskraft för mindre sjukhus och primärvården. En attitydförändring måste snart komma till stånd för att vården ska ta tillvara unik potential och kompetens.

Erbjud trygga anställningsformer och underskatta inte grundforskningens potential. Såväl utbildningsdepartementet som Vetenskapsrådet, Saco och nobelpristagare menar att unga forskare behöver trygga anställningar med basanslag och handledning. Dessutom bör publiceringskraven anstå tills efter disputationen för att främja den enskildes träning i analys, ifrågasättande, kreativitet och lekfullhet. Nydanande grundforskning skapar ny kunskap och nya idéer och en tillåtande kultur på kliniken som knyter an till vetenskapen leder till innovation och framsteg.

Dessa förslag säkrar etablerandet och upprätthållandet av en hållbar akademisk läkarkarriär. För en modern, jämlik och progressiv vård för våra framtida patienter uppmanas samtliga regioner att tänka långsiktigt och satsa på potentialen hos unga läkares forskning för att stärka folkhälsan. 

Kommentarer