Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jean-Luc af Geijerstam.

Jean-Luc af Geijerstam. Bild: Erik Simander/Bildbyrån

”Alla ska bli sedda och respekterade i vården”

Att patienters erfarenhet av vårdmötet skiljer sig mellan patientgrupper är bekymmersamt, skriver Vårdanalys som i dag, fredag, presenterar en ny rapport.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I dag presenterar Vårdanalys rapporten Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Rapporten är gjord på uppdrag av regeringen och innehåller ett konkret förslag på uppföljningsmodell, urval av indikatorer samt analys och uppslag till förklaringar av de skillnader vi ser i hälso- och sjukvårdens kvalitet och jämlikhet.

Resultaten visar att patienter med sämre hälsa upplever vården som mindre personcentrerad och samordnad än andra. Andelen patienter som får vård inom vårdgarantins tidsgränser har minskat sedan 2014 och det finns betydande skillnader mellan regioner, vilka också har ökat. Hälsoutfallet av vården är även kopplat till patienternas socioekonomiska förhållanden. Huruvida dessa skillnader är omotiverade eller inte är svårt att avgöra eftersom sambanden mellan utfall och underliggande förklaringar många gånger är komplexa och mångfacetterade. Men alla individer – oavsett individuella bakgrundsfaktorer och hälsa – ska bli sedda, inkluderade och respekterade i vården på ett likvärdigt sätt; vården ska vara både personcentrerad och jämlik. Att patienters erfarenhet av vårdmötet skiljer sig mellan patientgrupper är därför bekymmersamt och centralt att åtgärda.

Regeringens motiv till uppdraget är att trots på senare tid väsentligt utvecklad uppföljning, information och kunskap om hälso- och sjukvårdens innehåll och riktning så har inte denna lyckats bidra med att minska de oönskade variationerna mellan vare sig huvudmän – regionerna – eller befolkningsgrupper i tillräckligt stor utsträckning.

Uppföljningsmodellen tar avstamp i de lagreglerade målen med hälso- och sjukvården. Utifrån dessa, samt via vidare förankring med patienter och befolkning, finner vi att hälso- och sjukvården bör följas upp utifrån tre centrala kvalitetsområden; hälsoutfallet av vården, vårdens förmåga till ett personcentrerat förhållningssätt och dess tillgänglighet – både vad gäller frånvaron av barriärer för att komma i kontakt med vården och, väl där, rimliga väntetider till olika kontakter i vårdkedjan.

Vi analyserar också effektiviseringspotentialen i vårdens resursanvändning och behandlingsinsatser. Här ses en betydande effektiviserings­potential och att vissa regioner tillhandahåller både relativt sett högre kvalitet och mer vård för pengarna än andra. Självklart finns här osäkerheter och alla jämförelser bygger på förenklingar, men den samlade bilden ser vi ändå som relevant och viktig. En ytterligare aspekt vid jämförelser är att justera för faktorer som vårdgivarna själva inte kan påverka – såsom befolknings demografi och utbildningsnivå respektive regionernas geografiska förutsättningar. Kostnadsutjämningssystemet mellan regioner är här av avgörande betydelse.

Vi ser vårt förslag som ett första steg mot en förbättrad nationell uppföljning som kan ge ett värdefullt underlag för regeringen, i dialog med regionerna, för att utveckla hälso- och sjukvården. Vi ser också att det redan i dag kan, och bör, användas i detta syfte. Det är dock viktigt att det blir föremål för öppen diskussion bland alla intressenter och om så behövs – omprövning. I arbetet lyckas vi inte belysa och besvara en rad angelägna frågor, vilket ofta bottnar i bristande eller ej existerade datakällor. Andra gånger kan data finnas men den kan inte behandlas eller analyseras. Vårdanalys ger därför en rad förslag till regeringen på hur den nationella uppföljningen kan stärkas: 

  1. Utforma en plan för regeringens samlade uppföljning så att denna övergripande del är i samklang med annan nödvändig och fördjupad uppföljning
  2. Verka för ökad transparens, oberoende och förbättrad kvalitet i datakällorna så att befintliga kunskapsluckor kan slutas och onödiga överlapp undvikas
  3. Stärk förutsättningarna att följa upp vårdens jämlikhet då detta idag i alltför stor utsträckning begränsas av både praktiska och juridiska hinder
  4. Utveckla insamlingen av patienternas upplevelser och erfarenheter av vården
  5. Förbättra väntetidsstatistiken, då väntetiderna till olika delar av vårdkedjan är centralt ur ett patientperspektiv samt ett internationellt sett svagt svenskt område 

Sammantaget är det viktigt att alla aktörer gemensamt finner konstruktiva vägar framåt kring hur vi utifrån tillgängliga medel kan skapa bästa möjliga kunskapsunderlag för att utveckla vården, så att dess uppdragsgivare känner förtroende för den. Vi ser att det bästa sättet för detta är att använda vårt förslag som utgångspunkt i dag. Ompröva och förändra gärna, men vänta inte!

Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Vårdanalys

Åsa Ljungvall, projektledare på Vårdanalys

Nils Janlöv, projektdirektör Vårdanalys

Kommentarer