Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Bild: Adam Wrafter/Bildbyrån

”Kömiljarder löser inte personalkrisen inom vården”

Ska vi ha en stabil hälso- och sjukvård så är satsningar på personalen den enda vägen, skriver Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Sverige har ingen vårdkris utan en personalkris. Allt för länge har personalfrågan ignorerats och detta har drabbat hela Sverige. I mitt eget län, Stockholm, slås det rekord i antalet inställda operationer. 8700 patienter stod i operationskö till Karolinska universitetssjukhuset i februari i år – nära en fjärdedel är barn. Fler än tre gånger så många har väntat längre än 90 dagar på behandling och operationer, jämfört med 2014. Utan stora satsningar på personalen kommer vi att ha stora problem inom hälso- och sjukvården.

Nu har även S anslut sig till kömiljardskören. I det program på 73 punkter som S och MP tagit fram med C och L återfinns kömiljarderna. Vem har efterfrågat dem? Vårdförbundet? Läkarförbundet? Kommunal? Patientföreningar? Nej; men den förra alliansen har envetet lyft kömiljarderna. Svaret på allt inom hälso- och sjukvården. Förutom ökad privatisering som alliansen även drivit och som S och MP nu öppnar dörren för.

New Public Management-systemet är utgångspunkten för kömiljarderna. Springa snabbare och räkna pinnar. Modellen premierade korta, snabba nybesök medan multisjuka, gamla och de med komplexa behov trängdes undan. Dessutom trixades det med miljarderna. Ett system där pengar blir morötter för vården tenderar att missbrukas.

Ska vi ha en stabil hälso- och sjukvård så är satsningar på personalen den enda vägen. Vi kommer inte runt det.

Bättre löner, bättre arbetsmiljö, förkortade arbetstider och tillit. Personalen i vården är guldet. Inte konsulter, privatiseringar och så vidare. Det är personalen som bär vården. Ge dem förutsättningar till det. Men då krävs rejäla satsningar riktade till regionernas personal. En resursfråga. Vi måste ha mer medel till välfärden för att kunna göra personalsatsningar i hela landet. Inte skattesänkningar som regeringen nu förhandlat fram med Centern och Liberalerna

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har medellivslängden i Sverige aldrig varit så hög som nu. Samtidigt har klyftan i medellivslängd ökat mellan de 10 procent av befolkningen som tjänar mest och de 10 procent som tjänar minst. Statistiken visar att medellivslängden både vid 30 och 65 års ålder ökat mest för dem med eftergymnasial utbildning och minst för dem med förgymnasial utbildning. Vidare är det endast en grupp som sänkt sin medellivslängd och det är kvinnor med förgymnasial utbildning.

Jag trodde att detta skulle avspegla sig i 73-punktsprogrammet som tagits fram av S, C, MP och L. Men jämlik hälsa är inte prioriterat. För vänstern är frågan om jämlikhet inom hälso- och sjukvården en viktig prioritering. Den ojämlikhet som finns i vården i dag är inte acceptabel. Var man än bor i landet och oavsett social bakgrund ska det finnas förutsättningar för en bra och likvärdig vård. Det är en av anledningarna till att vänstern under förra mandatperioden förhandlade fram 10 miljarder kronor till kommuner och landsting och flera andra stora budgetförstärkningar inom hälso- och sjukvården med fokus på en jämlik vård.

De allt större hälsoklyftorna och de stora skillnaderna i tillgång till vård måste utredas. Det behövs en nationell plan för att eliminera de stora skillnaderna i hälsa. Jämlikhet inom hälso- och sjukvården ska inte vara en bristvara i Sverige.

Det finns överanvändning respektive underanvändning av vården som skapar en ojämlikhet. Det måste föras en politik som främjar att den person vars behov av vård är störst också är den som ska hamna först i kön. Riksdagen måste titta på hur akutmottagningar och primärvård samt övrig sjukvård kan organiseras på ett patientsäkert sätt i glesbygd samt i områden med utsatt hälsoläge med fokus på tillgänglighet och kvalitet. Sverige behöver en mer träffsäker ekonomisk styrning för hälso- och sjukvården, en tydligare nationell styrning utan att detaljstyra. Skillnaderna mellan regionerna är för stora vad gäller innehåll, struktur och vård. Jämlik hälso- och sjukvård regionalt och klassmässigt är en nödvändighet om Sverige ska hålla ihop.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler