Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Magnus Andersson Hagiwara.

Magnus Andersson Hagiwara. Bild: Suss Wilén

Felbedömningar vållar flest skador i ambulansen

Många av de potentiella vårdskador som uppstår i ambulanssjukvården kan härledas till felaktiga bedömningar, visar ett stickprov av journaler.

Annons:

På 100 ambulansutryckningar sker 4,3 potentiella vårdskador, vilket definieras som att det antingen finns bevis för att patienten ådragit sig en vårdskada eller att det kanske hänt, men att det inte finns några bevis. Det är kontentan av en studie från flera lärosäten i Sverige, som undersökt varför vårdskador inträffar i ambulanssjukvården. 

Resultatet baseras på 1 080 journaler från 2016, som samlats in från en storstad, ett mixat område och ett glesbygsområde i landet. 

– Den vanligaste orsaken är att man inte behandlar patienten enligt standard. Det kan vara medvetet att man struntar i riktlinjer men den vanligaste orsaken som vi ser i journalerna är att man faktiskt bedömt patienten felaktigt, säger Magnus Andersson Hagiwara, docent inom prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, och en av forskarna bakom studien. 

– Den andra stora gruppen är ofullständig dokumentation. Mycket information försvinner och följer inte med.

Noterbart är att av 46 avvikelser kunde endast vårdskada konstateras med säkerhet i tre fall. På sjukhus är risken att drabbas av en vårdskada mycket högre än det resultat som framkommit i den här studien. Statistiskt sett 13 av 100 patienter. Men Magnus Andersson Hagiwara tycker att ambulanssjukvården har förmildrande omständigheter på sin sida som borde tala för ännu lägre risker. 

– Vi kan inte sätta det i relation till hospital sjukvård för där ser riskerna helt annorlunda ut. Där är riskerna de långa vårdtiderna och operationer. I ambulanssjukvården är det dessutom två personer på en patient och det är en ganska isolerad vårdhändelse. 

Är en inledande felbedömning nödvändigtvis allvarlig?
– I många fall är inte en felbedömning allvarlig, men i vissa fall kan en felbedömning leda till skada. Vi har till exempel tittar på slutdiagnos på sjukhus jämfört med ambulanspersonalens bedömning för grupper med tidskritiska tillstånd, exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Där hittar vi att man missar de här tillstånden i 14 procent av fallen. 

Studien är den första som tar sig an en totalpopulation, med avgränsningen ingen under 19 år. Av den orsaken är det svårt att jämföra med andra länder eller i en historisk kontext. Av erfarenhet från tidigare studier tror Magnus Andersson Hagiwara att vårdskadorna delvis kan bero på att riktlinjer inte är tillräckligt anpassade till den akuta vården. 

– Ambulanspersonal gillar att använda riktlinjer men det fysiska formatet på riktlinjer kan ibland göra dem omöjliga att använda när man har en patient framför sig. Ambulanspersonal som jag träffat har haft en 275 sidor lång pärm med A4-sidor utan register och det är ju ingenting som du kan använda när du träffar sjuka patienter, säger Magnus Andersson Hagiwara och fortsätter:

Sen finns det säkert rent erfarenhets- och utbildningsmässiga faktorer. I dag finns det nyfärdiga sjuksköterskor utan en enda poäng i akutsjukvård som jobbar i ambulanssjukvården.

Förutom Magnus Andersson Hagiwara är studien utförd av Christer Axelsson och Johan Herlitz vid Högskolan i Borås, Carl Magnusson vid Göteborgs universitet, Annelie Strömsöe vid Högskolan i Dalarna, Monica Munters vid ambulanssjukvården Dalarna, Elin Seffel vid ambulanssjukvården Södra Älvsborg samt Lena Nilsson vid Linköpings universitet.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler