Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Stefan Jutterdal och Cecilia Winberg, ordförande respektive vice ordförande i Fysioterapeuterna.

Stefan Jutterdal och Cecilia Winberg, ordförande respektive vice ordförande i Fysioterapeuterna. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån, fri bild

”Hälso- och sjukvården behöver ett nytt ledarskap”

Fysioterapeuternas förbundsledning listar fyra önskvärda förändringar i vårdens ledarskap.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Ska svensk hälso- och sjukvård klara den framtida befolknings­ökningen med växande andelar barn och äldre och med ökande konsekvenser av levnadsvanesjukdomar krävs en förändring i ledarskapet – på alla nivåer. Hälso- och sjukvården är den bransch som har de högsta sjukskrivnings­talen, och vi kan inte fortsätta göra som vi alltid gjort om vi vill se förbättring. Därför behövs ett nytt ledarskap som efterfrågar, följer upp och skapar förutsättningar för nya arbetssätt, men även ett nytt hälso­främjande ledarskap.

Sverige har skrivit under FN:s globala mål och Agenda 2030 där mål 3 innebär att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla. En vacker mening som blir ihålig om vi inte agerar. Allt fler inom hälso- och sjukvården känner att de inte hinner se patienterna och deras närstående, och etisk stress är numera ett välkänt begrepp. Konkurrensen om medarbetarna ökar och det kommer att krävas ett rejält nytänkande för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Förra året presenterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporten Från mottagare till medskapare, ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård. Där beskrivs behovet av ett mer personcentrerat förhållningssätt, inte bara i mötet med patienter och närstående, utan i hela organisationen. Organisationskulturen inom hälso- och sjukvården har länge präglats av ett hierarkiskt förhållningssätt.

Vi menar att vi måste skapa en kultur där medarbetarna arbetar för patienter och närstående, inte för ledningen. Detta kan skapas genom att såväl polititiken och tjänstemannaledningen som den verksamhetsnära ledningen själva arbetar med ett personcentrerat arbetssätt och efterfrågar, följer upp och skapar förutsättningar för detta i verksamheterna.

Den kultur och det ledarskap som präglar regioner och kommuner genomsyrar även mötet med patienter och närstående. Man kan inte ge till andra det man själv inte har, därför borde ledare ställa frågan till sina medarbetare: ”Vad är viktigt för dig?”. I det större perspektivet handlar det om att skapa förutsättningar för hållbar hälsa och ett hållbart arbetsliv. För att detta ska kunna bli verklighet behövs fyra förändringar i ledarskapet.

1 Tydligare personcentrerad och hållbar ledning
Regioner och kommuner måste organiseras utifrån dem man är till för, och inte utifrån en viss profession eller ett visst hus. Vill vi se resultat måste vi uppmuntra, fråga efter och följa upp resultat. Detta gäller både för kliniska behandlingsresultat och för hållbar hälsa för medarbetarna. Annars kan vi inte förvänta oss någon förbättring. Ledningen behöver gå före i hållbarhetsarbetet och leva efter sin egen devis, annars följer ingen annan efter.

2 Använda digitaliseringens möjligheter
Genom digitalisering kan människor ges möjlighet till behandlingar och information genom helt nya verktyg och applikationer. Vi inom hälso- och sjukvården måste anta utmaningen och vara en del i utvecklingen på det sätt som patienterna efterfrågar. En början är att samordna system och programvara mellan kommuner och regioner för att minska dubbelarbete, öka patientsäkerhet och öka effektivitet i alla led.

3 Fokus på kompetensförsörjning
Medarbetares möjlighet till kompetensutveckling är en patientsäkerhetsfråga, men i dag brister många kommuner och regioner i detta ansvar. Ansvaret läggs på den närmaste chefen, men i en stressig vardag är det lätt att kompetensutveckling prioriteras bort. Den nya regeringen ska under 2019, enligt fyrpartiöverens­kommelsen, införa en nationell samordning vad gäller långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning inom vården. Vi föreslår att en del i denna samordning bör vara ett uppdrag till Socialstyrelsen att reglera den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning i en föreskrift.

4 Tillsammans
I en personcentrerad hälso- och sjukvård har alla patienter rätt till rätt kompetens, därför är det nödvändigt med samverkan mellan både professioner och huvudmän. Hinder för samverkan måste bort, både mellan huvudmän och i de ersättningssystem som reglerar stora delar av den privata hälso- och sjukvården. Det kan aldrig vara patientens ansvar att olika professioner och huvudmän samordnar sig. Som vårdgivare är det vi som är gäster i patientens liv, inte tvärtom.

I flera år har vi pratat om vikten av delaktighet och inkludering av patienter och närstående. Nu behövs det att vi går från ord till handling för att få till en verklig förändring. Chefer och ledare måste ta sitt ansvar och i allt verka för en personcentrerad hälso- och sjukvård, för patienters och närståendes bästa.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler