Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för världshälsoorganisationen, WHO, Lena Hallengren (S), socialminister och Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete

Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för världshälsoorganisationen, WHO, Lena Hallengren (S), socialminister och Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete Bild: WHO, Erik Simander/Bildbyrån, Ninni Andersson/Regeringskansliet

”Vi ställs inför mer komplexa hälsoutmaningar”

Ebola, antibiotikaresistens och övervikt kräver mångfacetterade lösningar, skriver världshälsoorganisationens generaldirektör och två svenska ministrar inför dagens WHO-möte i Stockholm.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Sverige står i dag, den 9 april, värd i Stockholm när världshälsoorganisationen WHO presenterar ett nytt samarbete och initiativ för att möta vår tids mest akuta hälsoutmaningar. Flera av världens ledande personer inom hälsa kommer att diskutera hur ett reformerat WHO kan visa vägen och utvecklas i rollen som central aktör för att säkerställa friskare liv och välmående för alla.

Det flesta rapporter visar att hälsan för världens befolkning har förbättrats påtagligt sedan 1990. Den förväntade livslängden har ökat. Vi har blivit bättre på att hantera smittor som polio, malaria och hiv. Det har skett en dramatisk minskning av barna- och mödradödligheten.

Även om vi nått framsteg i kampen mot några av förra seklets främsta upphov till dödsfall och sjukdomar ställs vi i dag inför nya och mer komplexa hälsoutmaningar.

  • Ett tydligt exempel på detta är att bristfälliga hälso- och sjukvårdssystem och den långvariga konflikten i provinsen Nordkivu i Demokratiska republiken Kongo, har visat sig påtagligt försvåra arbetet med det pågående ebolautbrottet.
  • Den ökande utvecklingen och globala spridningen av antibiotikaresistens kommer att leda till att uppskattningsvis 750 000 människor dör till följd av att antibiotika, som under snart ett århundrade har varit en stöttepelare för den moderna läkekonsten, blir allt mindre effektiva.
  •  I många delar av världen ökar övervikt och fetma explosionsartat, vilket har lett till en snabb ökning av förekomsten av diabetes och andra icke-smittsamma sjukdomar.

Var och en av dessa tre utmaningar är mångfacetterad, och det måste även lösningarna vara.

I arbetet med att bekämpa till exempel ebola måste vi samarbeta med regeringen, religiösa och lokala ledare, FN:s fredsbevarare och icke-statliga organisationer för att hitta rätt avvägning mellan att skapa tillräcklig säkerhet för patienter och vårdpersonal och vinna de lokala samhällenas förtroende. Förra året tog Sverige initiativ till en diskussion i FN:s säkerhetsråd som resulterade i en resolution med krav på skydd av vårdpersonal.

Att bromsa utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens kräver ett mer kraftfullt globalt samarbete inom ramen för angreppssättet ”One Health”, som inkluderar människors och djurs hälsa samt viktiga miljöaspekter. Sverige föregår med gott exempel genom en mycket låg och ansvarsfull användning av antibiotika i animalieproduktionen och vad gäller utskrivning av recept till patienter. Men vi har inte tid att luta oss tillbaka. Att vi i jämförelse med andra länder lyckas väl, kan snabbt förändras med den försämrade globala situationen. Bakterier känner inga landsgränser.

För att stoppa övervikts- och fetmaepidemin måste vi skapa samhällen där människor kan göra sunda val för sig själva och sina familjer. Vi behöver nya sätt att ge människor möjlighet att äta hälsosamma livsmedel och vara fysiskt aktiva. Regeringar och internationella organisationer måste använda en kombination av verktyg (till exempel offentliga styrmedel och åtgärder för den privata sektorn).

Bakom alla dessa problem finns en ännu allvarligare utmaning: minst hälften av världens befolkning saknar tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. Även när hälsovård finns tillgänglig kan man ruineras av att utnyttja den. Varje år kastas nästan 100 miljoner människor in i extrem fattigdom på grund av vårdkostnader som betalas ur egen ficka.

Att säkerställa alla människors lika rätt till hälso- och sjukvård av hög kvalitet oavsett betalningsförmåga är en avgörande prioritering för oss.

Denna veckas WHO Partners Forum, med syftet att främja ett mer effektivt samarbete för global hälsa, är en historisk chans till en öppen och uppriktig diskussion om hur vi kan hantera dagens globala hälsohot.

WHO:s nya femårsstrategi har utformats för att arbeta med länder för genomförandet av Agenda 2030 och specifikt målet för hälsa (SDG3). WHO:s mål är att 2023 ska en miljard fler människor omfattas av ett allmänt hälso- och sjukvårdssystem, en miljard fler människor ha ett bättre skydd mot hälsokriser och en miljard fler människor vara friska och ha bättre hälsa.

För att dessa mål ska kunna uppnås gör WHO omfattande reformer för att bli en mer modern och lyhörd organisation. En central förändring är att rollen för WHO:s 149 landkontor ska förstärkas. WHO måste lyssna bättre till vad länderna behöver, och stödja dem i arbetet med att införa bästa möjliga evidensbaserade hälso- och sjukvård.

Men WHO behöver samarbetspartners som uppfyller sina åtaganden genom att bland annat erbjuda en mer flexibel och förutsägbar finansiering.

Sverige samarbetar helhjärtat med WHO och andra globala hälsoorgan för att hitta nya lösningar och ett starkare politiskt stöd för att främja hälsa, skapa en säkrare värld och hjälpa de utsatta.

Kommentarer