Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.

Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten. Bild: Lena Katarina Johansson

”Tidigare rapportering mötte utmaningarna endast i begränsad utsträckning”

Det skriver Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Replik på:

”Fel fokus och bristande analys i dagens folkhälso-rapportering” i nr 12/19, av Måns Rosén och Magnus Stenbeck.

”Folkhälsomyndigheten prioriterar inte de största folkhälsoproblemen i Sverige”, skriver Måns Rosén och Magnus Stenbeck på Dagens Medicins debattsida i nummer 12/19. Utmaningarna för att kunna utveckla och upprätthålla en god folkhälsa på lika villkor i befolkningen blir alltmer komplexa. Vikten av bra underlag för att styra och prioritera resurserna inom folkhälsoarbetet kan därför inte nog betonas. De stora folkhälsoutmaningarna ligger i dag, som författarna beskriver, inom de kroniska sjukdomarna och inom området psykisk ohälsa.

En folkhälsorapportering måste ge underlag för de aktörer på nationell, regional och lokal nivå som ska hantera dessa utmaningar. De måste kunna samverka och planera insatser som kan främja hälsa och förebygga ohälsa, och inte minst motverka de påverkbara skillnader i hälsa som finns i befolkningen i dag, bland annat mellan män och kvinnor och mellan grupper med olika socioekonomiska villkor.

Alltsedan bildandet 2014 har Folkhälsomyndigheten arbetat för att utveckla de tidigare rapporteringarna från Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut. Särskilt fokus har lagts på att analysera ojämlikheter i hälsa. Tidigare rapporteringssystem mötte endast i begränsad utsträckning de ovan beskrivna utmaningarna.

Att sammanställa och jämföra antalet publicerade rapporter ger inte en rättvisande bild av hur myndigheten använder sina resurser. Folkhälsomyndigheten lägger stor vikt vid att följa de faktorer som påverkar hälsan. Dessa faktorer delas mellan flera av de kroniska sjukdomarna – ett exempel är rökning som ju ökar risken för både cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det är genom att påverka dessa faktorer som man kan främja hälsa och förebygga sjukdom.

Folkhälsomyndigheten har ett pågående utvecklingsarbete för att identifiera och validera en uppsättning indikatorer som beskriver utvecklingen av de komplexa orsakskedjorna inom folkhälsoområdet. Varje år adderar vi ytterligare några så att vi succesivt skapar en allt mer komplett bild av utvecklingen. Resultaten av detta arbete tillgängliggör vi på olika sätt för de aktörer som har möjlighet att påverka utvecklingen, både via interaktiva verktyg på nätet och i rapporter.

När det gäller smittskyddsområdet är det viktigt att förstå att staten, bland annat genom Folkhälsomyndigheten, har ett mer operativt ansvar än vad som är fallet inom folkhälsoområdet i stort. Det smittskydd och den beredskap vi i dag har i vårt land, där Folkhälsomyndighetens insatser utgör en viktig del, är en förutsättning för att de smittsamma sjukdomarna ska kunna hållas nere. Erfarenheten från andra länder med stor belastning på samhället och sjukvården från såväl akuta smittsamma som kroniska icke smittsamma sjukdomar förskräcker.

Relaterat material
”Bristande analys i dagens folkhälsorapportering”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler